Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Segling till Galapagos-öarne, uppehåll derstädes, och segling till Honolulu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är något lägre än de andra, som nå en höjd af 1,600 fot[1]. Deras
konturer äro flacka och obestämda, och på det lägre landet mellan
dem ses en mängd små vulkankratrar uppsticka. Det hela har ett
högst ödsligt utseende, endast en och annan liten fläck här och der
erbjuder någon skymt af grönska. Ned vid stranden syntes ett litet
hus, vid hvilket ett par karlar bärande en stång med en liten flagg
voro i rörelse.
Så snart fregatten ankrat, skyndade alla, hvilka ej qvarhöllos
ombord af tjenstgöring, i land. Den på stranden beständigt gående
bränningen gör landningen obeqväm, ehuru den väl vid de flesta
tillfällen utan fara kan verkställas, om man dertill väljer en sandstrand.
Dylika anträffas öfverallt mellan de utspringande klippuddarne. Vi
styrde på det lilla huset, och när vi kommit nära stranden vinkade
en af de dervarande karlarne med sin flagg för att utvisa landningsstället.
Följande hans ledning styrde vi in mellan några låga, svarta
klippremsor, och befunno oss snart i en liten vik, som erbjöd en god
båthamn, och hvarest man i all beqvämlighet kunde landa. Vi
emottogos ofantligt vänligt af de två karlarna, som tycktes vara mycket
trakterade af vårt besök. Deras antal ökades snart med en tredje,
samt en pojke, som kom från det inre af ön, ridande på en boricka.
Stranden vid landningstället består dels af sand, dels af
lavaklippor, på hvilka en mängd brandgula krabbor kilade af och an.
Huset var ett litet trähus af den sort som från Sverige utskeppats till
Californien: bredvid det var ett skjul, hvarunder en gammal hvalbåt
låg upplagd. Rundt omkring låg en stor mängd sköldpaddskal, dels
gamla, dels efter nyligen dödade paddor, och kring dem svärmade
otaliga flugor. Några qvistiga, besynnerliga buskar och små träd
vexte i närheten, och ofantliga cactusar visade sina hotande taggar.
Talrika småfåglar hoppade i buskarna, och voro så litet skygga att
man stundom kunde slå ihjäl dem med ett spö. På kort afstånd från
byggnaden var en täckt inhägnad, i hvilken ett stort antal af de
beryktade sköldpaddorna, af hvilka ögruppen fått sitt namn, förvarades.
Karlarne, som bebodde huset, voro från Ecuador, och hela folknummern på
ön uppgick till fyra karlar, en qvinna och en gosse. De vistades här
nere vid stranden endast då något fartyg besökte ön, annars hade de
sin vanliga bostad i det inre, emedan vid stranden ej finnes någon
tillgång på dricksvatten. Vi ledde samtalet på Breones och hans
bedrifter[2], och fingo nu full bekräftelse på de ogerningar denne bof
och hans följe härstädes begått. Den ene af karlarne var den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
