- Project Runeberg -  Fregatten Eugenies resa omkring Jorden åren 1851-1853, under befäl af C. A. Virgin. / Fregatten Eugenies resa omkring Jorden åren 1851-1853, förra delan. /
204

(1854-55) [MARC] Author: Carl Johan Alfred Skogman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Honolulu

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äfven kunna läggas honom till lasf under det återstående vistandet på
ön. Likväl var hans död ingalunda en följd af någon på förhand anlagd
hämndplan, utan helt och hållet af ögonblickets uppbrusning hos några,
hvilka ansågo sig förorättade, och genom en tillfällighet kommit på
den tanken att Cook ej, såsom de förut trott, var en gudomlig varelse.
Vi bedja uttryckligen att hvad vi yttrat om Cook ej må anses såsom
något försök att nedsätta denne hjeltemodige mans minne: de antydde
felen äro sådana att nästan hvarje rätt kraftfull natur mer eller mindre
gör sig skyldig till dylika, och kanske har han vid de flesta tillfällen
sjelf knappast anat till hvad grad han kränkt öboernes inrotade
fördomar eller hvad man vill kalla dem.

Bland Spaniorerna i Södra Amerika är det till ordspråk vordet att
man aldrig, aldrig bör lita på indianer. Möjligen kunna desse med
skäl säga detsamma om Spaniorerna sjelfva, men regeln torde dock
vara riktig. Man får likväl ej tro att dermed menas att indianen
beständigt har hufvudet fullt af planer till nedriga förräderier; meningen
är att någon konseqvens i handling, något hållande af gifna löften och
förbindelser ej får påräknas hos honom. Han räcker uppriktigt handen
till vänskap ena dagen, men den följande har hans lystnad blifvit
väckt eller hans stolthet sårad, och ur stånd att beherrska eller styra
den väckta passionen, är han färdig att döda den han nyss försäkrat
om sin tillgifvenhet. Vi tro att detta kan temligen väl tillämpas på
Polynesiens inbyggare, bland hvilka äfven de som grymmast ansedde
befolkningar t. ex. Fidji-öarnes, ingalunda i hvardagslag skola visa
några serdeles prof på vildsinthet. Men väckes rof- eller hämndlystnaden,
så äro de i stånd till hvarje grymhet, der ej kristendomen
förmildrande trädt emellan.

De gröfsta slag af brott, såsom mord och dylika, äro numera,
sedan de fordom vanliga barnamorden upphört, och menniskooffer ej
mera komma i fråga, på Hawaiiska Öarna sällsynta. Vi hafva hört
påstås att intet mord der kan länge förblifva oupptäckt. Äro flere
delaktige deruti, skola ej många dagar gå förbi förrän någon af dem
sqvallrar ur skolan; till och med den, som på egen hand begått ett
mord, kan sällan i längden hålla sin hemlighet i säkert förvar, äfven
om inga yttre omständigheter riktat misstankar på honom och
föranledt undersökning. Detsamma gäller om andra brott: talträngdhet
skall vanligen snart bringa dem i dagen. Stölder äro vanliga, men
oftast af obetydligare natur, gränsande till snatteri. Ser en kanak en
hög piastrar ligga framme, så motstår han knappt frestelsen att lägga
sig till en och annan, men vågar sig ej på det hela. Inbrott äro
sällsynta, utan är det tillfället som gör tjufven. Emedlertid är denna
omständighet till mycken förargelse för de personer, som hafva kanaker

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:14:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eugenie/1/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free