Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Honolulu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den unge konungen myndig. Han egde redan då efter omständigheterna
ej obetydliga kunskaper, men var af ett temperament ej olikt
broderns. Snart leddes han af utsväfvande fremlingar in i spel och
dryckenskap, exemplet spred sig hastigt bland befolkningen, hvars
lustar dessutom fått fritt spelrum genom upphäfvande af de för få år
sedan stiftade lagarna mot otukt och dryckenskap. Redan talades om
Kinaus afskedande; i hennes ställe skulle Liliha, Bokis enka och
motpartiets gunstling, blifva premier-minister. Saken ansågs afgjord, då
konungen helt hastigt åter försonade sig med Kinau, hvarpå oväsendet
snart afstadnade och de upphäfde lagarne åter infördes, ehuru i något
förmildrad form.
En irländsk katholsk prest vid namn Walsh anlände 1836 till
Honolulu. Han förständigades att med snaraste åter afresa, men fick
genom engelska konsulns bemedling tillstånd att tills vidare qvarstadna,
med vilkor att ej arbeta på sin religions spridande, hvilket han dock
sjelf erkänner sig hafva brutit, så ofta sådant oupptäckt eller ostraffadt
kunde försiggå. Emellertid hade kapiten Vaillant på franska korvetten
Bonite och kapitenen lord Edward Russell på engelska fregatten Acteon
halft med våld aftvungit Öarnes styrelse en traktat, hvarigenom rättighet
tillförsäkrades deras respektive landsmän att uppehålla sig derstädes.
Stödjande sig härpå återkommo 1837 de båda till Californien
bortskickade missionärerna, Fransmannen Bachelot och Engelsmannen Short.
De landade nemligen, men befalldes gå ombord på det fartyg som
bragt dem dit. Härpå följde en tillställning, uppgjord mellan dessa
herrar, fartygets egare (en i Honolulu bosatt Fransos vid namn Dudoit),
och engelska konsuln Charlton, hvarigenom styrelsen retades till att
något litet förgå sig i afseende på formen, och blef utsatt för de
tre stora sjömagternas, Englands, Frankrikes och Förenta Staternas
hämnd.
Den lät ej länge vänta på sig. I Juli 1837 anlände franska
fregatten Venus, kapiten Dupetit-Thouars, och engelska korvetten
Sulphur, kapiten Belcher, och såväl Charlton som Dudoit sparade ingen
möda att upphetsa dessa herrar mot styrelsen och de amerikanska
missionärerna, hvilka väl redan då kunde anses ett kött. De båda
kapitenerne hade ett stormigt företräde hos konungen; Charlton hotade
att kringpiska Bingham, den inflytelserikaste af missionärerna, som
äfven i audienssalen blef personligen misshandlad[1]. Kapiten
Belcher[2] har blifvit beskylld för att hafva med knuten näfve hotat Kinau.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>