Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Segling till San Francisco och uppehåll därstädes; segling därifrån till Tahiti.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försedd med kronometrar, kan man ej hysa tvifvel om klippans
icketillvaro på nämnde ställe. På nya fransyska sjökort finnes den ej
heller utlagd. En oss meddelad uppgift lägger den på 10° 58’ N.,
153° 54’ V. Hade den legat der, skulle vi säkerligen sett den, ty
noggrann utkik hölls, och vår kronometer-longitud kan ej hafva varit
behäftad med andra än högst obetydliga fel, hvilket kan bestyrkas af
i Honolulu och Tahiti gjorda observationer, ehuru vi ej här kunna
lemna dessa plats.
Den 31 på förmiddagen skuro vi nionde gradens parallel, och
nästan i detsamma började vinden stillna af och blifva ostadig. Öfver
hufvudet hade vi klar himmel, men kring horisonten stodo tjocka
molnmassor. Den 1 Sept. blef likadan; det ena lilla vindkastet aflöste det
andra, men deras öfvervägande riktning var från sydsydvest, och sedan
föregående middag hade den vanligen snabba Eugenie ej hunnit mera
än 15 mil (2½ Sv. m). Strömmen åt. vester hade alldeles upphört, och
vattnets temperatur var 28°—29°. De fyra följande dagarna, d. 2—5
Sept., fortforo samma svaga vindar att kasta mellan nordost och syd,
regnet nedstörtade emellanåt i strömmar, och en stark dyning från öster
lät känna sig. Den 3 vid middagen var höjden af solens medelpunkt
89° 58’. Framåt middagen d. 6 började vinden stadga sig på
ostsydost, himmelen klarnade hastigt, och alla tecken till sydost-passadens
annalkande visade sig. Fregatten befann sig då på omkring 6° N.
Den 7 var passaden redan ganska frisk. Sedan d. 2 hade strömmen
satt oss 150 mil (26 sv. m.) åt O. t. N., eller 25 mil (4½ sv. m.) i
dygnet. Det är samma ström som vi förut tvänne gånger på andra
longituder anmärkt. Dess gränser voro på denna longitud (150°V.)
skarpt bestämda, vi kunna säga 9° och 4° N. Någon märklig
temperatur-skillnad märktes ej på hafvets vatten inom och utom dessa
gränser.
Den 7 skuro vi äfven parallelen af Walkers ö, hvilken på olika
kartor innehar ganska olika lägen. Vår kurs bar ej inom synhåll för
den, men några måsars närvaro tillkännagaf att land fanns inom en
eller annan grads afstånd.
I solnedgången den 8 skuro vi för femte gången under resan
eqvatorn på 148° V., och fortsatte med frisk bris vår segling rätt
söderut. Den 11 och 12 hade vi många små regnbyar, i hvilka några
af våra numera mycket slitna segel skörades. Caroline-ön passerades
på mycket för långt afstånd för att kunna skönjas, men vi kunna
intyga att dess longitud ej är 148° 25’ V., hvarest en del uppgifter
lägga den. Den 13 om morgonen visade sig flera hvita tärnor, och
vid middagen befunno vi oss 20 mil (3½ sv. m.) vester om lagun-ön
Malivi, den vestligaste af den vidsträckta och talrika ögrupp, som fått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
