- Project Runeberg -  Fregatten Eugenies resa omkring Jorden åren 1851-1853, under befäl af C. A. Virgin. / Fregatten Eugenies resa omkring Jorden åren 1851-1853, sednare delan. /
3

(1854-55) [MARC] Author: Carl Johan Alfred Skogman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Uppehåll på Tahiti; Segling derifrån till Sydney.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är omkring tio svenska qvadratmil. I hvarderas medelpunkt är en
kärna af höga berg, från hvilka branta åsar med skarpa kammar
såsom radier sträcka sig mot stranden. I de trånga dalarna mellan
dessa åsar nedstörta små åar och bäckar, hvilka underhållas af de
moln, som oftast ses skockade kring de ända till 7000 fot höga
bergens toppar. Dessa bäckar bilda en mängd vattenfall, af hvilka
några hafva flera hundrade fots höjd. Åsarne räcka ej ända ut i
hafvet, utan lemna mellan sig och detta en remsa uppslammadt land,
hvars bredd på några ställen uppgår till en half svensk mil, men på
andra ej till fjerdedelen så mycket. Denna remsa är ytterst fruktbar
och utgör det egentligen bebodda landet. Sträckor deraf bilda djupa
kärr. Ytterst långs stranden löper nemligen en något upphöjd kant,
som hindrar vattnets aflopp der det ej har nog kraft att bryta sig väg:
infödingarne besvära sig ej gerna med något arbete för vattnets afledande.

Men ej allenast kustlandet kan skryta med fruktbarhet. Äfven
de branta bergsluttningarna äro öfverdragna med en yppig vegetation
af en mängd olika vexter, hvaraf flera äro högst gagneliga, antingen
såsom födoämnen, trävirke eller på annat sätt. Så vexa till exempel
i bergen omkring tjugu skiljda slag plataner, medan i dalarne och på
låglandet trettio olika slag bananas odlas. Brödfruktträdet har ej
mindre än femtio med egna namn betecknade varieteter, hvars frukt
mognar vid olika årstider: stammen lemnar dessutom godt virke till
kanoter, och en kåda, som i stället för beck brukas till att
igensmeta nåten på dem. Af taroroten (Arun) finnas trettiotre ökända
sorter, och dessutom har man batater, yams, arrow-rot, kokosnötter,
meloner, ananas, apelsiner m. m. Af de sednare skeppas hela
skeppsladdningar till Californien. Guava-busken har som ett förstörande
ogräs öfverlupit hela ön; svinen äta frukten och sprida dess kärnor
åt alla håll. Sockerröret frodas förträffligt, och kaffe af utsökt
beskaffenhet vexer på höjderna. Guavan skall dock förqväft en stor
del af planteringarna[1].

Djurriket är ej så rikt som vextriket. Boskap har blifvit införd,
men tillgången på bete är knapp. Svin finnas i mängd, och träffas
förvildade i skogssnåren. Några rofdjur förekomma ej, icke heller
ormar. Af foglar träffas endast få arter. Deremot är hafvet rikt på
fisk af många slag, och några anträffas i bäckarna. Sköldpaddor
besöka understundom ön, och många arter snäckor, koraller och
hafsdjur kunna samlas på de omgifvande refven.

Klimatet är varmt, men ganska sundt; vi skola längre fram
nämna om de bland infödingarne mest gängse sjukdomar. Under


[1] Större delen af dessa uppgifter är hemtad ur Ellis’ Polynesian Researches.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:15:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eugenie/2/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free