- Project Runeberg -  Fregatten Eugenies resa omkring Jorden åren 1851-1853, under befäl af C. A. Virgin. / Fregatten Eugenies resa omkring Jorden åren 1851-1853, sednare delan. /
5

(1854-55) [MARC] Author: Carl Johan Alfred Skogman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Uppehåll på Tahiti; Segling derifrån till Sydney.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

men dragen blifva för grofva, när de blifvit utbildade. Ögonen äro
ofta väl tecknade och lifliga, men hvitögat är något för gult för att
vara rätt vackert. Drägten är lik Kanakskornas, men ljusare och
lättare färger äro här mest i smaken. En och annan ser man klädd
i oskurna tygstycken. Håret bäres mest jemnklippt till måttlig längd,
benadt midt öfver hufvudet och fritt hängande; hjessans och nackens
egna form framträder helt tydligt. I öronen bäras hängen eller ett
par hvita blommor, helst välluktande, såsom jasminer eller dylika,
och en krans af blommor eller fjädrar brukas vid högtidliga tillfällen
på hufvudet. I förfärdigandet af sådane visa det nya Cytheres döttrar
en verklig artistisk förmåga. Bruket af blommor fördömdes en
tid af de mest ifrande bland missionärerna, som till och med försökte
hindra planterandet af dylika, men naturen lät ej hindra sig från
att låta dem vexa, och några af ifrarnes förståndigare yrkesbröder
hafva riktat öns förut befintliga blomsterträdgård med nya lysande
arter. Båda könen iakttaga mycken snygghet både för sina personer
och kläder samt vid tillagandet af sin föda. Det oaptitliga poiätandet
slipper man här se, utan känner man snarare sin matlust väckas
vid åskådandet af en tahitisk måltid. Det enda som hos våra öboer
förefaller obehagligt, är det något öfverflödiga begagnandet af
kokosolja i håret.

Husen äro elliptiska eller fyrkantiga till formen: de bestå af i
jorden trädda spröten, mellan hvilka små mellanrum lemnas, och äro
nätt täckta med blad. Det inre hälles snyggt, och man känner ej
den i kanakernes gräshyddor vanlig i unkna lukt. Golfvet täckes med
mattor, och i flera af de hyddor vi besökt funnos ganska goda
sängar med myggnät af tunnt bomullstyg. Husgeråden äro för öfrigt
naturligtvis högst enkla. Matlagningen verkställes på följande sätt:
En liten grop gräfves i jorden; i denna läggas pinnar, som antändas,
hvarpå ett antal stenar af ett äpples storlek läggas i elden att
upphettas. Sedan elden brunnit ut, upptagas stenarne, askan utskrapas
och gropens sidor klädas med bananasblad. Nu inläggas hela eller
styckade brödfrukter, tarorot, plataner eller omogna bananas, samt
fisk eller köttbitar, på förhand inlindade i bananasblad. Mellan hvarje
hvarf af matvaror lägges ett af de heta stenarna, och när gropen är
full, öfvertäckes alltsammans tjockt med affallna brödfruktsblad. Efter en
half eller hel timmas förlopp, allt efter anrättningens beskaffenhet, öppnas
gropen och man har alltsammans på ett verkligen läckert sätt
tillagadt. Till sås brukas hafsvatten i ett kokosnötskal. Tvagning
verkställes både före och efter måltiden. Innan kristendomens införande
fingo ej de båda könen äta tillsammans, och maten måste serskildt
tillredas för hvardera. Köttmat och flera slags frukter voro det täcka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:15:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eugenie/2/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free