Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Uppehåll på Tahiti; Segling derifrån till Sydney.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ofta rakadt på samma sätt som munkar bruka, eller så att blott en
krans af hår qvarsitter kring den kala hjessan. De något äldre
flickorna pläga roa sig med ett slags spel, som består uti att kasta
runda stenar eller små kokosnötter upp i luften, och i en viss
ordning uppfånga dem i handen.
Cook ansåg Tahitis befolkning uppgå till 240,000 menniskor; men
då man tager i betraktande öns areal och den omständigheten att en
stor del deraf ej är beboelig, finnes tydligen att denna beräkning är
alldeles orimlig. Hans följeslagare Forster uppskattar antalet till
120,000. Wilson, befälhafvare på skeppet Duff, hvilket 1797
ditförde de första missionärer, beräknar med mera sannolikhet
folkmängden till 16,000, och den antages nu till omkring 10,000. Detta
befolkningens aftagande skall, enligt öboernas egen utsago, hafva
börjat redan innan de hvitas första besök. Hufvudorsakerna dertill skola
varit de oupphörliga krigen mellan de olika små staterna, hvilka
voro lika många som de dalar, i hvilka ön af naturen är delad, samt
det allt mera och mera tilltagande barnamördandet, som nått den
höjd att öfver hälften af afkomman genast vid födelsen blifvit aflifvad.
Genom beröringen med de hvita hafva sedermera åtskilliga sjukdomar
tillkommit; vi hafva redan i ett föregående kapitel nämnt den, som
på många af Söderhafvets öar gjort mesta förstörelsen. Wallis, öns
första upptäckare, bedyrar att ingen af hans besättning var af smitta
angripen: men då Bougainville följande året (Apr. 1763), utan att
afveta Wallis’ besök, anlände till ön, fann han sådan redan vida
spridd. Cook uppgifver i sin andra resa att hedningarne allmänt
tillskrefvo Borgainvilles besättning smittans införande. Den har dock
här ej visat sig på långt när så förstörande, som på Hawaiiska Öarna,
och man anser att folkminskningen på sednare tiotalen af år afstadnat.
De på ön mest förekommande inhemska sjukdomar äro elephantiasis,
vattensot och hudsjukdomar.
Det bör ej förundra att många af dem, som först besökte
Sällskapsöarna, ansågo deras innevånare såsom lefvande i det renaste och
oskyldigaste naturtillstånd. Öarnes sköna natur leder lätt på dylika
tankar, och den vid medlet af adertonde århundradet herrskande
filosofiska åsigt af samhället hade redan på förhand stämt sinnena derför.
Sålunda har, bland andra, Forster lofsjungit Tahitiernas husliga dygder
och storartadt ädla egenskaper. En något noggrannare undersökning
har visat det falska i hela denna romantiska skildring, och redan La
Perouse uttryckte sin förargelse öfver dessa och dylika dikter[1]. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
