Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Uppehåll på Tahiti; Segling derifrån till Sydney.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det egentligen faktiska af detta är väl sannt, och vi hvarken gilla
eller ursäkta det brutala förfaringssättet. Men det kan ej undgå läsaren
att hela berättelsen bär en oärlighetens pregel. En hel hop insinuationer
förekomma der, hvilkas grundlöshet är temligen påtaglig, t. ex. den,
att meningen var att dränka de katholska missionärerna. Ett brinnande
hat till England genomgår d’Urvilles hela arbete, och han är ej så
nogräknad när det gäller att gifva det luft. Hvad som ännu mera
gifver anledning att betvifla att alltsammans hängde så rätt ihop, är
den af en af Astrolabes officerare gjorda anteckning om det inre af
Moerenhouts handlingssätt [1]. Meurenhout dref, som nämndt är,
perlfiske, och det påstås att han gjort en liten öfverenskommelse med de
heliga fäderna om monopolium på fisket kring Mangareva, hvilket för
missionen medförde den fördelen att andra fartyg ej mer komme att
besöka dessa öar, dem den ville sköta på egen hand. Vi vilja
ingalunda förtänka missionens medlemmar detta sträfvande, men undra
blott huru de skulle hafva upptagit ett par protestantiska missionärers
uppträdande på Mangareva.
Frankrikes styrelse skyndade emedlertid att såsom en skymf mot
nationen hämnas den mot en religion riktade åtgärden, och drottning
Pomare fick snart vidkännas ledsamma följder af Pritchards våldsamma
förfarande. Fregatten Venus, kapiten Dupetit-Thouars, anlände, och
upprättelse begärdes för den tillfogade skymfen, hvarjemte 2000 piaster
fordrades såsom skadeersättning åt missionärerna. Det tyckes som dessa
herrar således ej varit illa försedda med reskassa, och om man ville
göra insinuationer mot herrar Laval och Carret, så vore visserligen
ingen svårighet för handen att med anledning af denna fordran
framkomma med dylika. Penningarne utbetalades, men Frankrikes smak
för inblandning i öns inre angelägenheter var nu en gång retad, och
likasom på Hawaiiska Öarna försummades ingen anledning till sådan.
Den redan omtalade kapiten Laplace på fregatten Artemise visade här
samma uppförande hvaraf vi ofvan anfört prof, och om de beskyllningar
amerikanska kommodoren Wilkes gör honom äro grundade,
så har utan tvifvel öns befolkning giltig anledning att beklaga sig öfver
Fransmännens förfarande. Vi taga för afgjordt att religionen hela tiden
blott varit ett svepskäl och verkliga ändamålet att erhålla en fast
punkt, från hvilken Englands stigande inflytande i Stilla Hafvet kunde
motarbetas, och dess handel derstädes i händelse af krig oroas. Innan
kort se vi ock amiral Dupetit-Thouars i franska regeringens namn
öfvertaga protektoratet öfver Tahiti med underlydande öar, samt på
samma gång ockupera Marquesas-gruppen. Protektoratet är nu tio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
