Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Uppehåll på Tahiti; Segling derifrån till Sydney.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillverkning måste vara högst besvärlig. Till prydnader begagnades
snäckor, isynnerhet den hvita porslins-snäckan. Oaktadt inga
klädespersedlar syntes, visade sig dock att så kalladt tapa eller tyg af
pappersmullbärsträdets bast tillverkas på ön; stycken af sådant
begagnades nemligen som omslag på åtskilliga medförda artiklar. På de
mera besökta öarna har tapan blifvit alldeles utträngd af europeiska
bomullsvaror, hvilka i snygghet och varaktighet betydligt öfverträffa
den förra tygsorten, som ej kan tvättas utan att falla i stycken, hvilka
dock genom hopläggning och utklappning åter kunna göras brukbara.
Inui upptäcktes af Cook d. 20 Juni 1774. Han seglade långs
dess norra sida och landade på ett par ställen på dess nordvestra strand
tillika med Forster och Sparrman. Infödingarne hade undanstuckit
sig i småskogen vid stranden, och emottogo de ankomna ganska
ovänligt. ”Alla våra bemödanden att bringa ett samtal med dem å bane,
skrifver Cook, voro fåfänga. De visade en ursinnig vildhet och kastade
sina spjut på oss. Några muskötskott afhöllo ej en af dem från att
nalkas och kasta ett spjut, som skrubbade min axel. Ett annat snuddade
förbi den yngre Forsters lår och svärtade hans kläder. Mannens
mod skulle hafva kostat honom lifvet om min bössa hade brunnit, ty
jag var ej fem steg från honom då han kastade spjutet, och skulle till
mitt sjelfförsvar dödat honom. Jag var efteråt ganska glad åt att
endast fängkrutet brann”. Och längre ned: ”I betraktande af att vi
ej kunde göra något af dessa indianer, och att ön ej erbjöd ankarsättning,
begåfvo vi oss ombord. Jag hade på ett annat ställe, i sällskap
med tre eller fyra af de andra herrarna, bestigit en kulle; landet
visade endast med busksnår betäckta korallklippor, så att det nästan
var omöjligt att framtränga. Öns innevånares uppförande och vilda
utseende kommo mig att kalla den Savage Island.
Uppgiften om korallklipporna förefaller något besynnerlig, men
man kan väl dock ej med fog betvifla den, isynnerhet som äfven
Forster talar om dylika. I d’Urvilles Voyage Pittoresque autour du Monde
uppgifves att innevånarne äro tatuerade öfver hela kroppen. Cook
nämner ej något derom, men väl att några hade ansigtet, bröstet och
låren målade mörkblå. Vi hafva redan sett att d’Urvilles uppgift är
oriktig; vore tatuering i bruk, skulle väl åtminstone någon af våra
gäster burit spår deraf. Törhända har ingen före oss haft lika godt
tillfälle att i ro betrakta dem, hvarföre vi ock sökt att så fullständigt
som möjligt beskrifva dem.
Följande dagen d. 28 sprang vinden middagstiden på nordnordvest,
och blåste en stund ganska frisk, men aftog snart och lemnade
Eugenie i stilltje. Under det återstående af dygnet samt den 29
fortsatte vinden sin kretsgång genom vest till syd, under ett skönt väder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
