Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Uppehåll på Tahiti; Segling derifrån till Sydney.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stark dyning från syd kändes. I solnedgången fingo vi sigte af
Hafuluhu-öarna, hvilka utgöra den nordligaste af de tre grupper, som
med ett gemensamt namn kallas Vänskaps- eller Tonga-öarna. Kl.
¾2 om natten d. 30 fick vakthafvande officeren plötsligt se bränningar
förut, hvarpå han genast vände undan vinden och lade ostvart.
Kl. 4 f. m. lades åter sydvestvart, och kl. ¼7 voro vi helt nära
bränningarna.
På Lauries stora karta öfver Stilla Hafvet, och en del franska
kartor, finnes i denna trakt ett ref utlagdt, ehuru betydliga
skiljaktigheter i dess läge förefinnas. På den nyaste, år 1849 utgifna
fransyska kartan öfver Tonga-archipelagen saknas det deremot. Denna
omständighet kan lätt förklaras deraf att läget ej är det på kartorna
utmärkta, och att sjön ej alltid bryter på refvet, utan endast då
dyningen, såsom nu var fallet, är mycket hög. Vår bestämning af
Haano, den närmaste ön, ger äfven ett från dess longitud å nämnde
karta något skiljaktigt resultat. Denna sistnämnda longitud är härledd
af de under d’Urvilles expedition 1837—40 gjorda observationer; men
utan att vilja ifrågasätta dessas värde, kunna vi ej förneka vår tillit
till den af våra kronometrar gifna longituden, då urens gång blifvit i
Tahiti och i Sydney väl bestämd, och deras stånd till endera ställets
medeltid vid observations-ögonblicket blifvit interpoleradt med tillhjelp
af den på annan väg väl bestämda longitudsskillnaden mellan de
båda ofvannämnda punkterna. Vi kunna ej här anföra detaljerna af
våra observationer, utan nämna blott att skillnaden mellan de tre urens
angifvelser ej uppgick till en bågminut, och att Haanos norra udde
enligt dem ligger på 174° 19’ 30" V., under det den på den franska
kartan ligger på 174° 13’ 30", och på ett af Engelsmannen Hobbs 1850
utgifvet på 174° 15’. Lauries karta gifver samma longitud som den
fransyska. Refvet ligger på Lauries på 19° 20’ S., 173° 41’ V., och
i astronomiska N. O. t. O. från Haanos norra udde, på ett afstånd af
36’. På Hobbs karta ligger det på samma latitud, men på 174° 47’
V., 32’ Haano i N. O. t. O. Vi sågo ännu kort innan kl. 7 f. m.
refvet helt tydligt, och straxt efter kl. 8 angjordes Haano, så att vår
bestämning af dess afstånd från denna ö ej gerna kan vara underkastad
något betydande fel. Enligt denna ligger det 25’ i N. N. O. ¾ O.
från öns norra udde på 19° 20’ S., 174° 6’ V.
Efter kartornas uppgifter skulle vi således redan hafva passerat
detta grund vid den tid då bränningarne förmärktes. Fregatten
stäfvade rätt emot dem, och som natten var ganska mörk, kan afståndet
till dem ej varit betydligt. Ingen af de båda utkikarne på kranbalkarna,
ej heller den på fockrån hade varskott någonting; men vakthafvande
kadetten, som befann sig förut, hade bemärkt bränningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
