Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Uppehåll på Tahiti; Segling derifrån till Sydney.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
naturligtvis ej säga, men nog tycktes qvinnorna här stadigare än de på
Tahiti, ehuru sådant möjligen kan vara en följd af den noggrannhet
hvarmed polisen handhafves, för att fälla de felande till de förut
omtalade böterna af kokosnötter. Fullkomlig brist på förförerskor var det
för öfrigt ej. Det lilla vi hade tillfälle erfara af folkets seder gaf ett
ganska förmånligt begrepp om det, och herr Brodin, som längre tid
vistats på Foa, berömde dess godsinthet och ärlighet.
På eftermiddagen blef det lifligt ombord. Under det vi som bäst
voro sysselsatta med den strukna stångens uppsättande kom först
konungens på Tongatabu broder, och sedan guvernören på Lefuka,
hvardera i sin stora dubbelkanot af trettio till fyratio alnars längd
och rodd af ett stort antal karlar. Den ena af de två kanoter, hvilka
bilda en sådan farkost, är något större än den andra, och de sammanhållas
af ett öfver båda räckande däck, på hvilket ett litet hus är
uppfördt. Rodden verkställes dels genom paddling på sidorna, dels med
ett par stora vrickåror, hvilka äro nedstuckna mellan båtarne och skötas
hvardera af flera man. Utom de roende medföljde en mängd passagerare
af båda könen, utstyrde i sina grannaste kläder. Sällskapet
tycktes vara beredt på en längre bortovaro, ty ett par helstekta svin
lågo i båda båtarne framom det omtalade huset. De flesta af karlarne
voro öfver tre alnar långa, och ett par nådde säkert tretton qvarter;
de voro allesammans utmärkt väl skapade, och deras lemmar buro,
ehuru ej grofva, vittne om mycken styrka. Deras muskler kändes
fastare än Inuerns eller Tahitierns, och hudens färg var mörkare.
Håret bars dels hängande rakt, dels friseradt, och hela beklädnaden
bestod af en smal gördel (maro) omkring höfterna. Deras hållning
var allvarlig och stolt, och intet försök till snatteri förmärktes, ehuru
tillfälle dertill ej saknades.
Guvernören på Lefuka var en man på omkring fyratio år, af
medelmåttig längd, men starkt byggd, och hade ett serdeles förmånligt
yttre. Hans ansigte kunde kallas fullkomligt välbildadt, ehuru
näsan var något bredare och läpparne något litet tjockare än hvad
hos den hvita rasen vanligen är förhållandet. Näsans profil är krokig,
och på litet afstånd liknade mannen en bronsstaty af någon romersk
fältherre. Hans hår var med yttersta omsorg uppfriseradt, och klädseln
bestod af en skjorta och ett vidlyftigt skynke af hvitt bomullstyg,
båda af den utsöktaste renhet. Som vi redan nämnt hade han några
månader förut på Tongatabu blifvit illa sårad; en kula hade från ena
sidan till den andra genomträngt hans ”partes posteriores”, och en
annan gått tvärt igenom venstra axelmuskeln, utanför armpipan. Detta
sednare såret var ännu ej läkt, utan bar han armen i band.
Mannens sätt att vara var enkelt och värdigt. Hans äkta hälft såg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
