- Project Runeberg -  Fregatten Eugenies resa omkring Jorden åren 1851-1853, under befäl af C. A. Virgin. / Fregatten Eugenies resa omkring Jorden åren 1851-1853, sednare delan. /
82

(1854-55) [MARC] Author: Carl Johan Alfred Skogman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Canton och Hongkong.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fram skulle naturligtvis ej hafva några behagliga, om också kanske ej
vådliga följder. Långs stranden kan man dock alltid gå, om man låter
en båt följa på kort afstånd, men vandringen i dyn är ej angenäm.
Beckasiner och andra vadfoglar erbjuda sig der för jägaren, och
några sådana jemte ett ringa antal småfogel voro den enda tillökning
de zoologiska samlingarne här erhöllo. Änder finnas i stora skaror,
men äro ytterst skygga. Chineserne skjuta dem på det sätt att de
gå ut i vattnet till bröstet, täcka hufvud och armar med sjögräs,
och afvakta skockens ankomst för att få göra ett lyckligt skott.
Äfven fångas de i öfver risfälten utspända nät.

Den lika vackra som nyttiga bambubusken vexer här i stor
frodighet. Deraf finnes ett stort antal varieteter, hvilkas egenheter vi dock
ej känna till. På de långs flodens stränder löpande jordvallar, i hvilka
de slussar äro anbragte, hvarigenom vattnet insläppes öfver risfälten,
ser man långa rader af denna vext, hvars lätta och prydliga form ger
den utseende af en ofantlig fjäderbuske. Ingen del af denna buske
är onyttig. De späda skotten ätas såsom sparris, eller syltas. Af
rötterna göras de bildhuggeriarbeten, hvari Chinesen visar sin smak
för det groteska och besynnerliga. De tjockaste stammarne användas
till rundhult på mindre fartyg, byggnadsvirke och vattenrännor, man
bygger deraf broar och vattenhjul, och en led af röret bildar en den
nättaste kagge, för hvars fulländande man blott behöfver borra ett
hål till sprund. Stammens smalare delar användas till käppar och
tobakspipor, soffor, stolar och sängar, spjut, båtshakar, parasoller. Af
grenarna och qvistarna flätas korgar och ryssjor, hattar och mattor;
man bereder deraf snören och garn, hvaraf tillverkas tåg och nät.
Bladen nyttjas till taktäckning, regnkappor och stoppning. Af
spånorna göres groft papper, och vextens alla delar användas till bränsle.
Utom de uppräknade artiklarna gör man af bambu skrifpennor, de så
kallade chopstickorna, hvarmed Chinesen äter, musikaliska instrumenter,
askar och dosor, och en mängd andra småsaker, för mångfaldiga
att upprepa. Det finnes väl på jorden knappast någon vext, hvars
nytta och användbarhet är så allmän, så mångfaldig.

Ett ej obetydligt antal af de i Whampoa och Bambustaden bosatte
personer tala litet engelska, det vill säga så kallad Canton-engelska,
en rotvelska sammansatt af chinesiska, engelska och portugisiska ord,
hvilka båda sednare dock äro få till antalet. Dessutom förekomma
ord, som af Engelsmännen anses vara chinesiska, af Chineserna engelska.
Sådana äro t. ex. chin-chin, som betyder helsning eller helsa
(verbum); chau-chau, som betyder äta; pidjon, hvarmed menas göromål,
sysselsättning, m. fl. Ordet djoss (gud) kommer af portugisiska
ordet dios; ett tempel har fått benämningen djoss-house, och allt till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:15:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eugenie/2/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free