Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. Segling till Manilla och uppehåll därstädes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gånger dessa håfvar upplyftas, men fångsten var alltid klen, och
bestod mest af småfisk. Sedan man passerat en sträcka på flodens högra
strand belägna ruskiga hus, från hvars omgifningar vedervärdiga
dunster möta den ankommande, landar man vid en på samma sida belägen
stenbrygga, invid hvilken ett vakthus är beläget. Man befinner sig
nu i förstaden Binondo, den utan jemförelse största och folkrikaste
delen af den stad, som vanligen benämnes Manila, hvilket namn dock
egentligen endast tillkommer den gamla, på flodens motsatta strand
liggande, af fästningsverk omgifna staden. Infödingarne benämna
alltid de båda olika delarna med deras egna namn, och deras utseende
och herrskande karakter förete så väsendtliga olikheter, att man kan
anse dem såsom hvarandras fullkomliga kontraster, såsom
representanter för olika tidsåldrar. Vi hafva knappast någorstädes sett tvänne
så olika vistelseorter inom så kort afstånd från hvarandra.
Binondo skäres af en kanal i två delar. Den mindre af dessa,
mellan Pasig och kanalen, är hufvudsätet för handelsrörelsen och
erhjuder en tafla af lif och rörelse. Längst ned mot floden hör man
släggan bulta i åtskilliga smedjor, som om qvällarna erbjuda en pittoresk
anblick. Arbetet hvilar några timmar under starkaste middagshettan,
men drifves i stället långt på natten. Smederne äro allesammans
Chineser, och arbeta både fort och bra. Längre upp vandrar man
mellan rader af små otrefliga bodar, hvilka upptaga de flesta husens
bottenvåningar, och utanför dem äro försäljningsstånd uppsatta, hvilka
skyddas mot solen af tygskärmar. I de sednare utbjudas af infödingar
landets tillverkningar, såsom hattar, hvarjehanda slags tyger, hvilka vi
längre fram skola omnämna, medan de ur bodarne framtittande
chines-fysionomierne nogsamt visa att denna idoga nation här, som på de
flesta ställen i Indiska Archipelagen, slagit under sig detaljhandeln
och handtverkerierna. Bland den stora mängden bodar anmärkas de
talrika skobodarne, i hvilka man ser oerhörda massor af skodon, eller
rättare af tofflor, den nationella fotbeklädnaden, utbjudas. De
elegantare af dessa tofflor äro grannt broderade med guld eller silfver, och
sulan är inuti högröd. Hufvudgatan leder till en bro öfver kanalen,
hvaröfver man inträder i den andra, vidsträcktare delen af Binondo
Midtför bron är ett torg, vid hvilket en stor, rätt prydlig kyrka är
belägen. Likasom alla i hela staden erbjuder den dock föga eget, och
är i den mot slutet af 1600-talet herrskande stilen. Dess inre eger
mycken glittrande grannlåt, men intet af konstvärde. Torget erbjuder
ofta en högst pittoresk anblick, då en talrik menniskomassa i brokiga
kläder af bjerta färger strömmar till eller från kyrkan. Vändande åt
höger kommer man längs en lång gata till en gammaldags massiv
stenbro öfver floden. Denna gata är något mindre upptagen af bodar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
