Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Sinkapoor och Batavia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sätt, hvarpå det af denna nation bedrifves. Man träffar här rika
chinesiska handlande och bankirer, medan handtverkerierna och
detaljhandeln nästan uteslutande bedrifvas af de mindre förmögna, och
slutligen den stora massan förtjenar sitt bröd som dagsverkare i
staden eller på landet, ty äfven åkerbrukets arbeten sköter Chinesen bra.
Kockar och tjenstfolk i allmänhet, krogvärdar och spelhusbankörer,
trashandlare och tjufgömmare tillhöra alla denna folkras. De fleste
individer äro från provinsen Foh-Kien, och hitkomma med junker eller
europeiska fartyg. Amoy är skeppningsorten, och de, som ej kunna
på förhand betala sin resa, få af de vanligen i Sinkapoor bosatta
chinesiske redarne eller befraktarne kredit på det sätt, att de efter
framkomsten arbeta för dessas räkning och efter deras anvisning till
dess afgiften är betald. De äro alltid för resan försedde med egen
proviant, och den vanliga afgiften är, enligt herr Liljevalch, tio till
tolf piaster för hvarje. Det är klart att större delen af dessa
utvandrare tillhör sämsta klasserna af det himmelska rikets innevånare,
och frie från det yttre tvång, hvaraf de i sitt hemland hållas i styr,
af naturen egenkäre och då de anse sig starkast öfvermodige, samt
utan alla band af heder och moral, bilda de en ganska farlig
befolkning, som mera än en gång gifvit styrelsen anledning till bekymmer.
De fleste eller alla tillhöra något hemligt sällskap, och oenigheten
mellan dessa bidrager väsendtligt till omöjligheten af ordnings
vidmagthållande. Enligt hvad vi tyckt oss finna under samtal med på
stället boende personer, skall bland massan af i Sinkapoor sig
uppehållande — man kan knappast säga boende — Chineser få individer
finnas, hvilka ej äro i stånd till hvarje brott, till den kallblodigaste
grymhet som det gemenaste bedrägeri, om blott deraf hemtade
fördelar motväga faran för upptäckt och fruktan för straff. De
filantropiska lärorna torde således här ej finna någon tillämpning. För gröfre
förbrytelser användas den engelska lagens straffbestämmelser, och
deportation sker till tvångsarbets-inrättningar på Indiska Halfön. Detta
straff anses af Chinesen för värre än döden, och ofta skall den dertill
dömde såsom en nåd utbedja sig repet, hvilken begäran dock aldrig
bifalles. Vårt här ofvan fällda omdöme vilja vi ingalunda utsträcka
till hela Chinas talrika befolkning, och måste för öfrigt erkänna att
det ej hvilar på rätt säker grund; men ehuru ursprungligen stödt på
den subjektiva vedervilja, vi erkänna oss hafva för hela sällskapet,
har det dock blifvit i hufvudsaken bekräftadt genom yttranden af
personer, hvilka vi anse ega god kännedom om dessa förhållanden eller
åtminstone varit i tillfälle att erhålla sådan. Egennyttan, den
omedelbara vinsten är för Chinesen den enda sporren till handling, och för
den vika alla konsiderationer, om sådana ens kunna sägas finnas till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
