- Project Runeberg -  Fregatten Eugenies resa omkring Jorden åren 1851-1853, under befäl af C. A. Virgin. / Fregatten Eugenies resa omkring Jorden åren 1851-1853, sednare delan. /
162

(1854-55) [MARC] Author: Carl Johan Alfred Skogman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Sinkapoor och Batavia.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

myckna vatten, hvaraf träd och buskar voro belastade, nedstörtade
vid hvarje steg öfver dem till den grad, att det var nästan omöjligt
att få något skott att brinna. Vandringen i snåren har ock sina faror,
ty der saknas hvarken tigrar eller andra rofdjur, och menniskan har
dessutom ett par arga fiender i noshörningen och den vilda buffeln.
Enda sättet att här få något resultat af sin jagt, är att låta en hop
infödingar med hundar drifva ut djuren ur snåren, och skjuta dem
när de utkomma på de mera öppna platserna, men en dylik tillställning
fordrar naturligtvis många förberedelser och faller sig något
kostsam för den enskilde.

I närheten af Buytenzoorg bo ett par små inhemska furstar, och
någon af vårt sällskap ifrågasatte möjligheten af att få låna de af dem
underhållna bajaderer, för att en gång få betrakta dessas af åtskilliga
resande så poetiskt beskrifna dans, i hvilken dock andra endast funnit
osmakligheter. Vår holländske vän anställde efterfrågningar i denna
väg, men alla skönheterna voro till vår djupa harm redan upptagna
af Chineserna, hvilka just som bäst voro sysselsatta med att fira sitt
nyår, vid hvilken fest Svärmare och andra små fyrverkspjeser tycktes
spela en hufvudroll, ty sådana sprakade och smällde i hvarje vrå.
Under alla dessa våra sysselsättningar försummade vi ingalunda vår
kropps välplägande, utan man intog på värdshuset sina ganska
stadiga mål, hvarvid förträfflig potates med ganska oklanderligt smör,
båda artiklarna frambragta på Java, lifligt påminde om det aflägsna
fäderneslandet och smakade de flesta af oss bättre än någonting annat.
Vi kände under deras förtärande vår aktning för ön betydligt stiga.
Efter tvänne dygns nöjsamt vistande på stället anträdde vi strax på
eftermiddagen återresan, som till följe af den ej obetydliga, fast aldrig
branta sluttningen gick betydligt hastigare än uppresan, och med
anlitande af sjuttiotvå hästar för de båda vagnarnes behof, befunno vi
oss i Batavia tillräckligt tidigt för att samma afton fara ombord,
hvarest under vår frånvaro allting gått sin vanliga gång.

Batavias folkmängd anses vara upp emot 70,000 personer, hvaraf
hälften består af Chineser. Europeernes antal skall vara omkring
4000, garnisonen oberäknad. Resten består af Javaneser, med en
liten inblandning af Araber och individer från Molukkerna eller andra
holländska besittningar. Chineserne hafva en del af staden för sig,
Malajerne en annan. Närmaste tillsynen öfver de förra utöfvas af en
af guvernören tillsatt polismästare, vald bland de rikaste och
anseddaste bland dem. Utom andra skatter betalar Chinesen en serskild
pålaga för rättigheten att bära den honom utmärkande hårpiskan, och
oaktadt all sin kärlek för penningen, skall sällan någon enda individ
beqväma sig till att genom piskans afskärande befria sig från denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:15:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eugenie/2/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free