Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI. Kokosöarna, Mauritius och Kap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
antal var nu omkring 400, hvaribland några få hvita och negrer, de
öfriga Malajer och blandningar af dessa med de förstnämnda.
Nybyggets läge är på kartan utmärkt. Karlarne sysselsätta sig med att
från de olika holmarne hemta kokosnötter, af hvilka qvinnorna rifva
fnaset, hvarefter en annan afdelning karlar verkställer oljans
utpressning. Tjuge till tjugefem stora nötter erfordras för att gifva en kanna
olja. Några små odlingar hafva gjorts, men med undantag af bananas
vill ingenting i anseende till jordmånens magerhet rätt frodas. När
koloniens lilla skonert återkommer från Indien medför den alltid en
last jord, men man kan förstå att den ej förslår långt. Emedlertid
funnos här några fikonträd och sockerrör. Utom höns hafva svin och
får blifvit hitförda, men de förra trifvas ej rätt väl, utan angripas ofta
af sjukdom, och de sednare äro små och magra. Vi köpte ett par
efter tre piaster stycket, hvilket pris äfven betalades för ett dussin
höns. Vatten finnes endast i obetydlig myckenhet och af dålig
beskaffenhet, hvarjemte hemtningen är besvärlig. Ved kan äfven blott i
ringa myckenhet erhållas. Klimatet är naturligtvis hett, och i land
blir hettan ofta odräglig genom de från den hvita korallsanden
återkastade solstrålarna. Vi hade ända till 36° i skuggan, då
thermometern likväl var skyddad mot den återkastade värmen.
Vår lots var en ganska kunnig och studerad man för sin ställning
har i verlden. Bland annat egde han en kännedom om Sveriges
historia, sådan man sällan träffar den hos äfven högt bildade
utlänningar, och, hvad som var än underligare, det visade sig tydligt att den
var hemtad ur flera olika arbeten, hvilka mannen ganska noggrannt
jemfört med hvarandra. Han uppgaf Geijers historia, men han hade
äfven ganska noga reda på händelserna efter den tidpunkt denna
slutar. Mannens ögon gnistrade af förnöjelse, när han talade om
Gustaf Adolf, hvilken han ansåg för den störste konung som någonsin
i något land funnits. Händelserna år 1809 och dervid verkande män
kände han ganska väl, och kunde till och med igenkänneligt uttala
de sednares namn. Georg Adlersparre tycktes i synnerhet hafva slagit
an på honom. Besynnerligt att på denna lilla enstaka ö i Indiska
Oceanen träffa en person med kännedom om och intresse för vårt
aflägsna fädernesland, och ännu mera när man betänker att denne
person, född i Ostindien af engelska föräldrar, aldrig besökt Europa,
aldrig besökt någon skola, utan genom studier på egen hand,
företagna under lediga stunder och utan någon impuls utifrån, förvärfvat
de kunskaper han egde.
Besättningen sändes i land på den närmast liggande holmen för
att en gång få rätt grundligt vädra och piska sina kläder, hvilket
verkställdes under stojande munterhet. Mångas ögon angrepos af det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
