Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI. Kokosöarna, Mauritius och Kap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afstadnar till betydlig del under orkantiden, eller mellan November
och Mars eller April. Lifsmedel äro till följe häraf dyra; för en mark
oxkött får man betala trettiosex skillingar. Af matnyttigt vildt finnes
rådjur, rapphöns och vaktlar, hvilka dock ej äro inhemska på ön, utan
blifvit ditplanterade. Skogarne lemna flera slag vackert och användbart
trävirke, hvaribland må anföras ebenholts af bästa sort. Mindre
fartyg byggas här af till större delen på ön vext virke.
Mauritius eger ett sjöförsäkrings-bolag med ett kapital af 50,000
£ st., samt två banker och en sparbank, den sistnämnde inrättad af
regeringen. I Vetenskaplig väg eger det ett ”Society of Arts and
Sciences,” en litteratur-förening och ett meteorologiskt sällskap. Öns
täta gemenskap med Madagascar och de i grannskapet belägna öarna
Seychelles, Rodrigues och Chagos, allesammans engelska besittningar,
men för öfrigt föga besökta orter, göra den till en upplagsplats för
dessa ställens naturalier, hvarmed drifves en ej så obetydlig handel.
För meteorologiska observationer är ön förträffligt belägen, i synnerhet
för studerande af de stora orkanfenomenen, för hvilket ändamål också
det ofvannämnda sällskapet hufvudsakligen blifvit stiftadt. Dess
nuvarande ordförande är D:r Thom, som redan länge sysselsatt sig med
forskningar i detta ämne, och utgifvit ett par smärre skrifter deruti.
Sekreteraren, M. Bousquet, har äfven sedan längre tid insamlat
materialier till en noggrannare kännedom om orkanerna, och då numera
de flesta eller alla passerande fartyg lemna utdrag af sina loggböcker,
bör samlingen af uppgifter snart blifva betydlig och af värde.
Någon framställning af orkanernas natur, sådan man redan med
säkerhet känner den, kan här ej komma i fråga, och den skulle
knappast kunna göras fattlig för den allmänna läsaren, utan att blifva
alldeles för vidlyftig, under det att den som af kännedomen om dessa
fenomener väntar sig något gagn, i alla fall måste ur derom utgifna
verk skaffa sig en fullständigare, än som vi tro oss i stånd att
meddela. En sådan kännedom om orkanernes beskaffenhet och rörelser
är utan tvifvel af nytta för sjömannen, som beseglar de farvatten i
hvilka de förekomma, och äfven om man skulle ifrågasätta dess nytta,
så torde den på dess inhemtande använda tid ej vara så stor, att den
ej lätteligen på annat håll kan inbesparas. Vi äro öfvertygade om att
följandet af de för orkaners undvikande till sjös gifna reglor omöjligen
kan medföra någon olägenhet, äfven om de ej alltid ofelbart kunna
rädda fartyget, som kanske redan befinner sig i ett sådant läge, att
det ej längre kan komma undan, utan får inskränka sig till att på
bästa sätt söka trotsa orkanen, som vanligen illa tilltygar de under
dess fulla inflytelse råkade fartyg. Såsom exempel nämna vi den
utomordentligt häftiga, som 1781 så förfärligt tilltygade de af Rodney
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
