Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI. Kokosöarna, Mauritius och Kap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kl. ½9 e. m. Följande morgonen flyttade vi oss längre inåt viken
på åtta famnar, sandbotten; spetsen af Djefvulsberget pejlades
härifrån i S. S. V., och Lejonets hufvud syntes just klart öster om
signalstationen på dess länd. Hafvets temperatur, som d. 7 öster om
Goda-Hopps-Udden var 19°, hade nu sjunkit till 14°.
Kapstadens hamn, Tafel-viken, är endast en öppen redd, hvarest
man är alldeles blottställd för nordliga och vestliga vindar, och
hållbottnen är ej serdeles god. Under sommarmånaderna (Okt. — Mars)
har man väl ej att befara dessa vindar, sydosten blåser då med
passadens stadga, och sänder hvinande byar utföre bergen, så att man vid
inkryssningen må akta sig för att föra för mycket segel. Det är
isynnerhet på eftermiddagarna, som dessa byar äro våldsamma. Under
vintern (April — Sept.) blåsa deremot ofta nog hårda nordliga vindar,
som i förening med den höga sjön jagat månget fartyg på land. Vi
hade d. 15—16 en någorlunda släng af en dylik, åtföljd af regn och
tjocka. Ett amerikanskt skepp sprängde derunder sin ena ankarketting
och råkade i drift, men fick undsättning från land, hvarest ankare och
tåg alltid finnas i ordning att på gifven signal utföras i stora
segelbåtar. Naturligtvis får man för sådan hjelp erlägga dryg betalning;
kostnaden för ankaren och båtar är betydlig och man får ej påräkna
sådana tjenster för intet, isynnerhet som frågan sällan är om att berga
menniskolif, utan helt enkelt en affär mellan fartygets assuradörer och
hamnstyrelsen. Under de båda blåsiga dagarna gingo dock våra båtar
lyckligt både i land och åter ombord. På Green Point stranda årligen
flera fartyg, och vi sågo ett från Australien kommande der sluta sin
resa. Det stötte en natt under tjocka och blef vrak, men besättningen
och en del af lasten bergades. Den sednare såldes tre eller fyra dagar
derefter tillika med vraket på auktion för assuradörernes räkning.
Temperaturen var under vårt vistande i Tafel-viken ganska ojemn,
så att den en dag öfversteg 31°, en annan ej hann till 16°, och om
natten sjönk den under 11°. Hafvets var äfven ganska omvexlande
mellan 12°—15°.
Engelska örlogsskepp äro endast om sommaren tillåtna att ligga
i Tafelviken, och äfven då ser man dem sällan der, utan ligga de
gemenligen i den två svenska mil söder om staden belägna Simons
Vik, hvarest ett litet varf finnes och stations-befälhafvaren har sitt
boställe. Utom ett par engelska fartyg lågo der ryska fregatten Pallas
och en liten ångbåt, båda på resa till Kamschatka. Vår gamla
bekanta från Batavia, Ardjoeno, och amerikanska ångfregatten Powhattan,
ett systerskepp till det förr omtalade Susquehannah, anlände till
Tafelviken ett par dagar efter oss. Powhattan var afsedd att öka den för
Japan bestämda eskadern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
