Print (PDF) - On this page / på denna sida - Bennet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kola, i hvilken han framstod som den mest betydande koloristen. Som särskildt utmärkta arbeten af honom må nämnas de tre; hvilka tillhöra tafvelsamlingen på Kristiansborg, i synnerhet det stora: "En bildhuggare, som arbetar efter lefvande modell". Rummet är här återgifvet med verkligt mästerskap, och hela taflan framstår genom utomordentlig finhet och kraft i clairobscur. I München tillbragte han ett år från hösten 1831 och målade der sin stora figurrika tafla: "Konstnärens bord i Finckska kaffehuset i München", som inköptes af Thorvaldsen och finnes i museet. Från München drog han till Italien, der han kort derefter fann sin graf. </chapter> <chapter name="Bennet, Karl Stefan"> Bennet, Karl Stefan, friherre, landskaps- och historiemålare, född 1800, fänrik vid Svea lifgarde 1818, kammarherre 1828, fick afsked som kapten 1838. B. sökte sin konstbildning i Italien; hans egentliga område är landskapet, särskildt utsigten med dess förening af natur och arkitektur. Sina motiv har han mest hemtat från Italien och Sverige: Stockholmsutsigter, många vyer från herrgårdar och slott m. m. I dessa med vårdad pensel utförda målningar har han visat god iakttagelseförmåga, sinne för landskapets linieskönhet och den största samvetsgranhet i utförandet. Han har äfven målat porträtt och försökt sig som figurmålare: "Karl Johans hyllning", "Revy från Lagårdsgärdet", "Aftäckningen af Karl Johans ryttarstaty i Stockholm", "Croquier samlade under lägret 1836 af en amatör", hvilka stycken hafva intresse genom de behandlade ämnena och de många porträtten. B. blef 1840 medlem af Akademien för de fria konsterna och afled i Stockholm 1878. </chapter> <chapter name="Bennetter, Johan Jacob"> Bennetter, Johan Jacob, norsk marinmålare, född i Kristiania 1823, började sin bana som sjöman, men redan under hans resor togo hans konstnärliga anlag ut sin rätt, så att han slutligen bestämde sig för att öfverge sjön — utom på duken. Han begaf sig då till Haag, der han studerade under den bekante holländske marinmålaren Louis Meyer, och sedermera till Paris, der den berömde Gudin, som har utöfvat ett betydligt inflytande på hans framställningssätt, blef hans lärare. I Paris har han sedan lefvat, tills han för några år sedan lemnade verldsstaden för att slå sig ned på den ödsliga norska vestkusten, der han i närheten af Stavangcr, ute på Jäderens hed, midt emot det stormande hafvet, inköpte en gammal, öfvergifven kyrka, i hvars skepp han inredde sig en präktig atelier. I norska nationalgalleriet i Kristiania finnes en tafla af honom: "Sjöslag vid Madagaskars kust". — I nationalmuseum i Stockholm har han en tafla, som från Karl XV:s samling dit öfvergått: "Amerikanska fartyg" (1859). </chapter> <chapter name="Bentzon-Gyllich, Oscar"> Bentzon-Gyllich, Oscar, dramatisk sångare. Född å Fredriksborgs slott i Danmark den 3 september 1847. Föräldrar: Ståthållaren Geert S. von Gyllich och Margareta de Flindt. Egnade sig först åt juridiska studier, hvilka han dock måste afbryta till följd af en svår ögonsjukdom. Var sedan telegraftjensteman i "The Great Northern telegraphy Company" och tjenstgjorde såsom sådan först i England, derpå under ¾ år i Kina (Shanghai), hvarefter han kom till Helsingfors, ingick i ryska statens tjenst och som telegrafkontrollör erhöll anställning i Helsingfors, der han dock snart öfvergaf telegraftjensten och debuterade å Svenska teatern derstädes som Rigoletto i Verdis opera med samma namn, till hvilket steg han föranleddes af sin särdeles sympatiska och omfångsrika röst. Vid denna teater, der han qvarstannade i 4 år, tills (1880) dess operaafdelning upphörde, utförde han flere stora partier, bland hvilka — utom debutrolen — Wilhelm Tell, Germont d. ä. i "Den vilseförda", Renato i Verdis "Maskeradbalen", grefve Luna i "Trubaduren", Pietro i "Den stumma", grefve Rudolf i "Sömngångerskan", Figaro i "Barberaren" och "Figaros bröllop" voro de förnämsta. Såsom en särskild utmärkelse under sin vistelse i Finland erhöll han af czar Alexander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
