Print (PDF) - On this page / på denna sida - Bocage ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 'energisk bestämdhet, tillhör hon de eman- I •ciperades klass, dock i ordets bästa be- I märkelse. Hvad särskildt konstnärinnan beträffar, så har man kommit något ifrån liennes öfverflödande beröm och ser, att hon visserligen mästerligt framställer djurlifvets prosa, men att det poetiska behaget ofta saknas. Ar 1865 erhöll hon hederslegionens kors. Under kriget 1870 —71 skonades hennes hus och atelier i Fontaineblau omsorgsfullt på kronprinsens befallning. Bonnassieux, Jean Marie, fransk bild-Tmggare, född 1810. Sedan han år 1834 grundlagt sitt rykte medelst en staty af den sårade Hyacint, blef han i Paris lärjunge till Dumont och erhöll år 1836 det stora Prix de Home för sin Sokrates, som tömmer giftbägaren. Från Eom sände han sina konstverk: Amor, som klipper sina vingar (184J, Luxembourgs museum) och David med slungan, hvilka inbragte honom medaljer. Af hans följande verk nämna vi endast: en marmorstaty af Jeanne Hachette (Luxembourgs trädgård), af den heliga jungfrun, af meditationen, bronsstatyn: Kristi dop (Place Sit Jean i Lyon), kolossalstatyn Notre Dame de France, gjuten af metall från <le i Sebastopol eröfrade kanonerna (1860 i Puy, Haute Loire), statyn af grefve Las Cases (i Lavaux, departementet Tarn), af pater Lacardaire (i Fiavigny, Cöte d'or) och talrika andra statyer, som ock brons-reliefen: Kristi död (i Eom). Ej mindre talrika äro de arbeten, han skapat för olika bygnader i Paris, t. ex. den hel. Katarina (tornet S:t Jacques la Bouche-rie), basrelief öfver den hel. Augustini omvändelse (kyrkan S:t Augustin), Fénélons staty, Darboys staty (Notre Dame) m. fl. För sin staty: meditationen erhöll han 1855 den stora guldmedaljen. B. är medlem af institutet sedan år 1866. Bonnat, Léon Joseph Florentin, fransk historie-, genre- och porträttmålare, född 1833. Han studerade till en oörjan i Madrid under Madrazo och sedan i Paris som Ooignets elev. Styrkan i hans historiska taflor ligger i den djupa, kraftiga och harmoniska koloriten; hans figurer äro energiskt modellerade, skarpt karakteriserade och af en högst målerisk verkan. Ar 1858 for han till Rom, der han målade den första tafla, som väckte uppseende: Adam och Eva, som finna Abels lik (1860, museum i Lille), hvarpå följde: den hel. Andreas' martyrskap, Antigone leder sin blinde fader Oedipus (1865) och några genretaflor; så åter de historiska taflorna: Vincenz af Paula aftager kedjorna på en galérslaf (1866, kyrkan S:t Nicolas de Champs) och en allmänt prisad: Marias himmelsfärd. Från en resa i orienten hemförde han motiven till: en gata i Jerusalem, en turkisk barberare, den förtjusande Scherzo (1873). För Palace de Justice utförde han den i tekniskt och koloristiskt hänseende mästerlige, men mycket naturalistiske korsfäste Kristus (1874) som ock några allegoriska taflor. Sedan egnade han sig nästan uteslutande åt porträttet och vann deruti ett öfverväldigande rykte. Kronan på utställningen år 1875 var skådespelerskan Pascas porträtt, mästerliga äro också Thiers', Victor Hugos (1878; och grefve Montalivets porträtter. Book, Johan Fridolf, framstående violinist, född i Upsala den 27 febr. 1836, son af fanjunkaren och musikföreståndaren vid Uplands regemente Carl Petter Book och hans maka Anna Johanna Österberg. Vid 10 års ålder började Book sina musikstudier under fadrens ledning och var inom kort en flitig och nyttig medlem af akademiska kapellet och teaterns orkester i Upsala. Sedermera bosatt i Stockholm, tog han under längre tid undervisning i violinspel för D'Auber t och anstäldes den 1 oktober 1852 som violinist' vid hofkapellet. 1862 gjorde han en studieresa till Bruxelles, Hannover och Paris, hvarunder han hufvudsakligen studerade för professor Leonard samt sedan för den berömde virtuosen professor Joachim. Han har sedan dess fortfarande varit anstäld vid hofkapellet, som han ännu (1883) tillhör, och der han den 1 september 1882 utnämdes till förste kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
