Print (PDF) - On this page / på denna sida - Bocage ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49 sertmästare. Book torde med skäl kunna framhållas som den mest framstående violinist, Sverige kan framvisa. Hans breda och fylliga ton, hans lika fina som väl nyanserade föredrag i förening med en högt utbildad teknik och ett korrekt, förvånande snabbt staccato torde vara de mest utmärkande dragen af hans konstnärsskap. I mer än 30 år har han, i detta ords sanna bemärkelse, varit en prydnad och ett stöd för hofkapellet. Under dessa år har han uppträdt vid många så väl egna som andras konserter, så väl i Stockholm som i landsorten, samt under året 1862 äfven i Paris i sällskap med Tre-belli, Pugno och Alard. Kallad till ledamot af musikaliska akademien 1872, var han redan 1870 lärare vid dess konservatorium, hvilken befattning han ännu innehar. Tillsammans med Fritz Söderman, Nordqvist, Hagemeister, Lindroth m. fi. har han sedan 1871 under 9 år gifvit soaréer för kammarmusik och dervid dokumenterat sig som en skicklig tolkare af i synnerhet de gamle klassikernas mästerverk. Som lärare har han verkat med flit och stor framgång, och bland sina många elever kan han räkna Anna Agrell, Zetterqvist, Möller och Sörensen. Sedan 1861 är han gift med enkefru Anna Charlotta Leijonström, född Högberg, samt styffader till den talangfulla sångerskan fröken Charlotta Elisabeth Leijonström. Borch, Christoffer, norsk bildhuggare, född 1817 i Drarnmen. Sedan han börjat sin utveckling såsom träornamen-tist och utbildat sig genom resor i England, Tyskland och Frankrike, blef han i Köpenhamn professor Bissens lärjunge och arbetade 7 år hos honom. På denna tid uppstod hans basrelief å Oscarshai: Frithiofs saga, 1853 begaf han sig till Rom och utförde här bl. a. sin bågskytt samt en statyett af prins Gustaf. 1858 utförde han för Tönsbergs kyrka en kolossal Kristus och en dopfunt i marmor. Sedermera vistades han i Kristiania till 1869 och utförde flere redan färdiga modeller: "äggflickan" (i Stockholms slott) m. fl., samt stiftamtman Cbristies staty Iför Bergen, ett arbete, som ej fullt lyckats. 1870—77 vistades han åter i Rom och utförde sin "David", "Sulamith", "Jephtas dotter". B. har stor förtjenst af att ha uppöfvat straffångarne å Akershus fästning i stenhuggning. En ensidig riktning mot nationella ämnen, som icke alltid lågo rätt väl för bildhuggarkonsten, hämmade länge Borchs utveckling, och ej heller hans gammaltestamentliga statyer kunna alltid sägas vara fulländade verk. Borchsenius, fru Betty, född Guld-brandsen i Köpenhamn den 18 augusti 1850, dansk skådespelerska, uppträdde först vid ett kringresande teatersällskap i Randers 1867, men blef två år senare engagerad vid Folketheatret i Köpenhamn, der hon debuterade den 7 sept. 1869 som Julie i "En fix idé". Som in-genue har hon i flera år spelat en framstående roll på denna teater, hvilken hon senare lemnade för att öfvergå till Kasino och derifrån till Dagmarteatern, der hon tillika fick en rik repertoar i det komiska och i soubrette-facket. Boström, fru Linda, född Gille i Stockholm den 27 oktober 1839; skådespelerska. Dotter af teaterföreståndaren Vilhelm Teodor Gille och hans maka Hedvig Nico-lina Söderman. Uppträdde först vid sin faders teater i några smärre roller, hvarefter hon lemnade scenen och egnade sig åt modistyrket, men återvände till teatern efter 4 år, 1862. Har derefter varit an-stäld vid följande teatersällskap: Lindmark-Bäckgrens, Josephson-Ahlgrensons (Mindre teatern i Stockholm), Strakoschs (med Ludvig Josephson som regissör), Wallmark (Ladugårdslandsteatern); från 1873 anstäld vid Nya (numera Stora) teatern i Göteborg, är hon från hösten 1883 fästad vid Södra teatern i Stockholm. — Utrustad med ett särdeles fördelaktigt utseende, ådagalägger hon scenisk begåfning för så väl skådespelet som den finare komedien, och af hennes omfångsrika repertoar torde bland en mängd andra följande roller vara mera framstående: Portia i "Köpmannen i Venedig", Sigrid i "Bröllopet på Ulfåsa", Camille i »Fjä- 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
