Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brun, Louise - Brunius, Karl Georg - Bruno, Hilma Maria Eleonora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppgifter af mycket olika art. Jemte roller
som Charlotte Corday, fru Inger till
Östråt, Deborah, Elisabeth (Schillers)
m. fl. må framför allt nämnas sådana
som Marguerite i "Drottning M:s sagor",
hertiginnan Marlborough i "Ett glas
vatten", grefvinnan i "När damerna föra
krig" m. m. Hennes mest utmärkande
egenskap som skådespelerska var den
intelligenta uppfattningen och den sant
konstnärliga användningen af anlag, som
kanske i synnerhet egnade sig för det
moderna dramats och salongkomediens
qvinnoroller.
Brunius, Karl Georg,
universitetslärare, arkitekt och konsthistoriker, född
1792 i Bohuslän, blef student i Lund 1803
och i Upsala 1811, fil. magister i Lund
1814, docent i grekiska språket 1815,
adjunkt 1820 och tillika 1821 i romersk
vältalighet och poesi. År 1824 blef han
Tegnérs efterträdare som professor i grekiska.
Han valdes 1853 till ledamot af
Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien
och fick 1858 som emeritus afsked från
professuren samt dog i Lund 1869. B.
framträdde tidigt som latinsk skald. Sin
mesta tid använde han emellertid på
bygnadskonstens studium och utöfning.
Under åren 1833—59 ledde han restaurationsarbetena
på Lunds domkyrka, hvarvid
han utförde den djerfva höjningen af
kryptan, och samtidigt utfördes under hans
ledning många andra arbeten: ombygnad
af det gamla bibliotekshuset i Lund (1836—39),
räddningsinstitutet å Stora Råby
(1840), museibygnaden och biskopshuset
i Lund (1840—44), skolhuset i Helsingborg
(1844), kyrkan i Kristinehamn (1854—57)
m. fl. Derjemte verkstälde han
restaurationen af domkyrkan i Vexjö
1849—52) samt restaurationer och nybygnad
af flere landskyrkor i Skåne, uppgjorde
planer och ledning vid ombygnad af flere
herregårdar såsom Jordberga, Söfdeborg,
Trolleholm o. s. v. Som utöfvande
byggmästare stod B. mera på dilettantens än
konstnärens ståndpunkt, något som
framfgår i synnerhet af hans återställande af
Lunds domkyrka; men som specialforskare
i Sveriges äldre konsthistoria
förvärfvade han sig ett aktadt namn. Efter
1815-17 företagna resor i Bohuslän
utgaf han jemte J. Gr. Liljegren "Nordiska
Fornlemningar" (med 100 pl. 1823) samt
det året före hans död utkomna "Försök
till förklaringar öfver hällristningar".
Bland hans förtjenstfulla och i allmänhet
pålitliga, om än svårlästa och af
smådetaljer öfverlastade, konsthistoriska
arbeten må nämnas: "Nordens äldsta
metropolitankyrka (1836, ny uppl. 1854),
"Antiqvarisk och arkitektonisk resa genom
Halland, Bohuslän, Dalsland, Vermland
och Vestergötland år 1838" (1839),
"Glimminge fasta stenhus i Kristianstads län i
Skåne" (1844), "Historisk och
arkitektonisk beskrifning öfver Helsingborgs
Kärna" (1845), "Skånes konsthistoria för
medeltiden" (1850), "Konstanteckningar
under en resa 1849" (1851), "Om
renässans- eller barockstilen i Skåne" (1856),
"Konstanteckningar under en resa till Bornholm
år 1857" (1860), "Gotlands konsthistoria"
(I—III, 1864—66). Genom sina
forskningar och sin oförtrutna opposition mot
"ladustilen" i kyrkor och den
"förderfvade renässansen" i våra moderna
byggmästares alster samt genom flere af sina
egna bygnadsföretag, synnerligen
Kristinehamns kyrka, uträttade B. mycket godt,
i det han väckt uppmärksamheten på den
romanska och götiska stilen samt visade
möjligheten af dessas återupptagande i
Sveriges så väl kyrkliga som profana
bygnadskonst.
Bruno, Hilma Maria Eleonora, fru,
född Schagerlund i Stockholm den 31
januari 1856; skådespelerska. Bedan vid
åtta års ålder kom hon till Selinders
elevteater och väckte redan då ett visst
uppseende i "Pariserpojken", der hon spelade
titelrollen. Var sedan anstäld vid
Tivanderska, Carlbergska och Lindmarkska
teatersällskapen, hvarefter hon fick
anställning vid Mindre teatern i Stockholm, som
då innehades af herrar Berndt och
Warberg, samt derefter först vid Nya teatern
i Göteborg och derpå vid Södra teatern i
Stockholm. Sedan hösten 1882 är hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
