Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Casagli, Justina Christina - Caspér, Florian Eduard - Caspér, Hedvig Henriette - Catalani, Angelica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfvertagit hennes roller, stannade hon i
Parma, der hon, efter tidtals återkommande
svåra lidanden, uti ett obevakadt
ögonblick störtade ut genom ett fönster
och afled, år 1841.
Caspér, Florian Eduard,
skådespelare. Född i Göteborg den 1 okt. 1820.
Fadren, som var böhmare och hette
Casper, var med i Napoleon I:s krig och
kom som krigsfånge öfver till Sverige.
— Efter att först ha varit anstäld som
lärare vid ett handelsinstitut i Göteborg
debuterade Caspér 1843 vid Djurströmska
sällskapet, som då spelade i Malmö,
som Horatio i H. C. Andersens skådespel
"Mulatterne". Efter att hafva tillhört
detta sällskap under ett par år,
öfvergick han 1845 till Fredrik Delands
sällskap, med hvilket han uppträdde på
Djurgårdsteatern, hvarefter han var
anstäld ett antal år hos Zetterholm vid
Södra teatern i Stockholm. År 1864
öfvertog han tillsammans med C. Rohde den
s. k. Folkteatern i de la Croix’ salong i
Stockholm. Sedan denna teater upphört,
tog han engagement vid Rohdes sällskap
(1865—68), Hesslers samt Ladugårdslandsteatern
(1869—71). Derefter öfvergick han
till Tivanderska sällskapet, hvilket han
tillhörde till sin död, som inträffade i Malmö
den 21 mars 1878. — Caspér var en
bildad man, hvilket i förening med hans
samvetsgranna och intelligenta arbete,
gjorde honom till en af landsortsteaterns
mest framstående artister; denna
omständighet gjorde, att han med så stor
framgång kunde skapa sådana roller som t. ex.
den engelske lorden i "Den lilla sångfågeln",
hvilken han gjort till en typ af i
sitt slag oöfverträfflig originalitet. Bland
hans öfriga roller må anföras: Till i
"Smyghandlarne", pelsjägaren i "Cora",
majoren i "Damer och husarer" och
Axelsson i "Jernbäraren". Gift med
nästföljande.
Caspér, Hedvig Henriette,
skådespelerska. FÖdd i Stockholm (i kungl.
operahuset) den 30 oktober 1823.
Föräldrar: teaterfiskalen Johan Frischman
och Maria Charlotta Lindström. Vid
14 års ålder intogs hon i kungl. teaterns
elevskola, der hon qvarstod till 1844, då
hon erhöll anställning vid Pierre Delands
sällskap, hvilket hon tillhörde under åren
1844—1849. Har sedan under sin långa
teaterbana varit anstäld vid åtskilliga
teatersällskap i landsorten och ett par
år (1869—71) vid Ladugårdslandsteatern
i Stockholm, till dess hon (1880) ingick
vid Mindre teatern och året derpå vid
Södra teatern i Stockholm. Under en
följd af år har fru Caspér på den
borgerliga komediens område skapat typer
ur hvardagslifvet, sådana som mor Märta
i "Oxhandlarn från Småland", jungfru
Lisa i "Frun af stånd och frun i ståndet",
Beate-Sofie i "Spanska konsuln", fru Fox
i "Herr Dardanell och hans upptåg på
landet", madam Lundin i "Hos portvakten"
m. fl. — Gift 2 gånger: första
gången 1848 med skådespelaren J. G.
Södergren (anstäld vid P. J. Delands sällskap);
enka 1850; andra gången med skådespelaren
Florian Eduard Caspér (se
föregående biografi).
Catalani, Angelica. Ehuru tiden för
denna berömda sångerskas verksamhet
går så långt tillbaka, att knappast någon
af den nu lefvande generationen
torde hafva hört henne, bör hon dock i detta
konstnärsgalleri omnämnas icke blott som
en af verldens största sångartister, utan
äfven som i viss mån reformator i sin
konst och en förebild för ett yngre slägte.
— Hon var dotter till en guldsmed i
Sinigaglia i Kyrkostaterna, hennes födelseår
uppgifves olika, men antagligen föddes
hon i oktober 1779. Vid 12 års ålder
kom hon som pensionär till klostret i
Santa Lucia nära Rom. Bland
undervisningsämnen i klostret ingick äfven
musik, och den unga flickan utvecklade
här en sådan talang i sång, att hon
betraktades som ett underbarn, och från
när och fjerran strömmade folk till
klosterkyrkan för att höra henne. Vid större
högtider uppstod till och med trängsel
och oordningar, hvarför öfverheten lät
förbjuda det flickan vidare fick sjunga
med vid gudstjensten. Men då tog också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
