Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cogniet, Léon - Collberg, Anders - Collberg, Johan Detlof - Conrader, Georg - Conradesen, Harald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Versailles) och i synnerhet Tintoretto
målande sin på dödsbädden liggande dotter.
Ännu större förtjenst än genom dessa
verk förvärfvade han sig medelst sin
ovanliga begåfning som lärare.
Collberg, Anders, svensk
skådespelare, född i Stockholm 1802; uppträdde
första gången på kungl. teatern den 15
mars 1831 och gjorde mycken lycka såsom
Rudolf i "Korsfararne". Han var reslig
och välväxt och hade ett vackert, uttrycksfullt
ansigte, med flere företräden, som
gjorde honom till en af den svenska
hufvudstadspublikens gunstlingar. Det
var i synnerhet inom sorgespelet, som
Collberg hade sin största framgång. Han
spelade Appius i Leopolds sorgespel
"Virginia", Seid i Voltaires "Mahomet", o. s. v.
samt äfven Varner i det från franskan
öfversatta skådespelet "Tretio år af en
spelares lefnad". Collberg fick dock icke
verka länge på scenen; den 8 augusti
1834 afled han i Jönköping, ett af de
första offren i Sverige för kolerafarsoten.
Collberg, Johan Detlof,
porträttmålare, född 1796 på Gotland. Af fadern
bestämd till prest, bröt han sig en egen
bana, och sedan han i fäderneslandet
inhemtat elementen i teckning och målning,
begaf han sig till England, som då ännu
ansågs såsom den egentliga skolan för en
blifvande porträttmålare. Här tillbragte
han en följd af år och hade hunnit en
utveckling, som antagligen skulle hafva
förvärfvat honom ett berömdt namn i
hemlandet; men han dog på återresan
till Sverige 1833.
Conrader, Georg, tysk historiemålare,
född 1838 i München, utbildades på
dervarande akademi och var lärjunge till
Karl Piloty. Hans första tafla, som med
ens gjorde honom fördelaktigt känd, var
hans 1860 exponerade Tilly i
dödgräfvarebostaden i Leipzigs förstad qvällen
före slaget den 7 sept. 1631, som gjorde
lycka genom sin kraftfulla, lysande
kolorit (Kunsthalle i Hamburg). Under en
vistelse i Weimar målade han en af sina
förnämsta taflor, Karthagos förstöring,
för Maximilianum i München, dit han
återvände redan år 1862 och målade sin
Tasso i fängelset. Först efter förloppet
af flere år framträdde han, utnämd till
professor vid dervarande akademi, åter
inför offentligheten med framstående
skapelser: 1869 med Charlotte Corday, som
låter måla sig före sitt slut, i tekniskt
afseende lika utmärkt som år (1874)
kejsar Josef II:s död 1790; 1876 väckte han
uppmärksamhet genom Maria Stuart och
sångaren Riccio i slottet Holyrood i
Edinburgh, som dock led af fel i teckning och
perspektiv. Framstående genom
karakteristik och teckning var (1877) den stora,
figurrika taflan: Kejsar Josef II:s sammankomst
med påfven Pius VI i Neisse 1782.
Conradsen, Harald, dansk
bildhuggare och medaljör, är född i Köpenhamn
den 17 nov. 1817. Redan som helt ung
blef han elev af den utmärkte
bildhuggaren H. E. Freund och af
konstakademien, hvars lilla guldmedalj han vann
1843; två år senare tillerkändes honom
den stora för reliefen "Boas och Ruth".
Redan tidigare hade han emellertid
utbildat sig till en duglig medaljör och
hade som sådan 1839 erhållit det
Neuhausenska premiet; från 1841 har han
varit anstäld vid k. danska Myntet och
har der bland annat skurit stämplarne
till alla nu gångbara penningar. 1846
fick han stipendium från akademien oeh
uppehöll sig tre år i utlandet, mest i
Rom. Medlem af akademien blef han
1851; 1873 kallades han till hedersledamot
af konstakademien i S:t Petersburg,
Bland hans bildhuggarearbeten kunna
nämnas statyn af evangelisten Markus
för slottskyrkan i Köpenhamn, åtskilliga
porträttbyster och medaljonger samt den
utmärkt modellerade och cicellerade,
intagande bronsfiguren "Flickan vid
brunnen". Störst betydelse har likväl C. som
medaljör; som sådan har han bland
annat utfört medaljerna till Thorvaldsens
och till Oehlenschlägers minne, hvilka i
sin art tillhöra århundradets förnämsta
alster. Dessutom har han skurit en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
