- Project Runeberg -  Europas konstnärer /
95

(1887) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Defregger, Frans - De Giovanni, Giuseppe - Déjazet, Pauline Virginie

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

München, och till Piloty, hvilken han har
att tacka för mycket, synnerligen i
tekniken. Betydligt utvecklad i detta afseende
uppträdde han 1868 med taflan: Joseph
Speckbacher, som mindre genom färgens
glans, än genom uppträdets i sanning
dramatiska behandling och genom de
särskilda personligheternas karakteristik
grundlade hans rykte (Ferdinandeum i
Innsbruck). Sedan han derefter följande
året lemnat "Brottningen", en mästerlig
framställning af tyrolernas kända folknöje,
beträdde han med taflan: de "båda
bröderna" det område, på hvilket han senare
firade ännu större triumfer: den stämningsfulla
skildringen af det fredliga lifvet i
Tyrolen, deri han utvecklar djup känsla, frisk
humor och uttrycksfulla figurer. För sin
hemort, byn Dölsach, fulländade han en
altartafla, föreställande den heliga
familjen, med ett underbart älskligt
Mariahufvud, hvilken dock förblef temligen obekant.
Vidare målade han italienska tiggarmusikanter,
och den i tekniskt hänseende mera
fulländade, men mindre stämningsfulla
"återkomsten från oktoberfesten i
München" (1873), i afseende på utförandet väl
ett af hans förträffligaste arbeten. År 1874
fullbordade han i Bozen den berömda
taflan: sista uppropet (Belvedere i Wien),
som dock lider af några svagheter i
koloriten. Från de senare åren nämna vi
såsom mest framstående, i konstnärsverlden
epokgörande taflor blott: segrarnes
återkomst (1876, ett motstycke till sista
uppropet, nationalgalleriet i Berlin); vidare
det högst humoristiska frieriet och den
storartade, helt och hållet på historiskt
område öfvergående Andreas Hofers gång
till döden (museet i Köningsberg),
återigen ett mästerverk i karakteristiken;
slutligen från år 1879 den åt österrikiska
kejsarparet vid silfverbröllopet skänkta
Andreas Hofer i borgen i Innsbruck,
emottagande kejsar Frans’ presenter, och från
år 1880 vedhuggarne och den enkla, men i
lifligt utförda taflan kärleksbrefvet. — D.
är hedersledamot af akademien i München.

De Giovanni, Giuseppe, italiensk
kamégravör. Han föddes i Neapel den 21
april 1825. Sedan han erhållit nödtorftig
undervisning i teckning, började han
gravera kaméer, hvilken konst vid den
tiden var en af Italiens industrigrenar.
Vid unga år begaf han sig till Malta,
hvarifrån han snart öfverreste till Irland.
Här tog han sitt uppehåll i Dublin och
qvarstannade i denna stad till 1857, då
han begaf sig till London i hopp att der
vinna större framgång. Och denna hans
förhoppning kom ej på skam, ty på grund
af sin utmärkta skicklighet i sin konst
ej blott erhöll han en plats i juryn vid
1870 års exposition, utan öfverhopades
äfven med så många beställningar, att
han ej såg sig i stånd att utföra alla.
Efter fransmännens intåg i Rom 1849
vann emellertid konsten att förfärdiga
kaméer utbredning i Paris, i det några
företagsamma personer der öppnade
verkstäder, införskrefvo skickliga arbetare
från Italien och delvis ersatte
handarbetet med maskinkraft. Detta var början
till denna konstarts förfall, då så väl
kaméproduktionen betänkligt ökades, och
det konstnärliga värdet minskades.

Ehuru De Giovanni sålunda såg sig
hotad till sin existens, förlorade han ej
modet, utan beslöt inslå på en ny och
ärofull bana inom samma konst. Han
utförde en basrelief af egen komposition
på en skål af engelskt glas (flintglass)
efter mönstret af den berömde
Barberini-Portlandsvasen, som befinner sig
i British Museum. På detta arbete
använde han 7 år och fullbordade det 1878.
I konsten att göra "torcuma vitri" hade
han inga förebilder, utom i antiken.
Ämnet i hans basrelief är Bacchi
uppfostran. De förnämsta muséer i Italien
ega gipsafgjutningar af denna skål.
Originalet var 1880 utstäldt å fjerde
konstutställningen i Turin, och konstnären
erhöll der ett särskildt hedersdiplom.
Derjemte tilldelades honom riddarkorset
af Corona d’Italia.

Déjazet, Pauline Virginie, fransk
skådespelerska; född i Paris den 30
augusti 1797; uppträdde redan vid fem års
ålder på teatern och fortfor i mer än sju

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:06:20 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/eurkonst/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free