Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De Sanctis, Guglielmo - Desgoffe, Alexandre - Desgoffe, Blaise Alexandre - Desjardins, Louis Joseph Isnard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
började redan som barn teckna, ehuru
utan god ledning. Undervisningen vid
akademien San Luca snarare missledde
honom än var honom gagnelig, A
Mi-nardis atelier gjorde sedan den unge
mannen snabba framsteg. Der satte han
sig in i clairobscurens detaljer och erhöll
den första utbildningen i färgbehandling,
mer grundad på studiet af de gamla
mästarne än på iakttagelser af naturen.
Äfven de tekniska principerna voro mer
doktrinära än praktiska. Han var
öfvertygad (och denna öfvertygelse behöll han),
att den religiösa målningen grundade sig
på nästan oföränderliga lagar: derför
sökte han ej det nya, utan förälskade
sig i de gamles mystiska enkelhet. De
bästa profven på denna hans riktning
äro några kompositioner öfver ämnen ur
den heliga historien, hvilka han
utarbetade såsom modeller till några
fönsterglasmålningar för ett kloster i Mans i
Frankrike. I dessa målningar inlade De
Sanctis hela sin själ;
Emellertid gjorde han bekantskap med
två af målarkonstens ypperste idkare,
Celentano och Fracassini, och deras
inflytande röjer sig i hans båda stora
historiska taflor "Michelangiolo och
Fer-ruccio" samt "Galileo". Den förra
exponerades 1865 i Florens och förskaffade
honom flere utmärkelser, förutom en
beställning af Victor Emanuel på en
tafla.
Han har emellertid egnat sig enskildt
åt porträttmålningen. Bland hans
förnämsta arbeten i denna riktning må
nämnas: Gino Capponi, Cesare Cantu,
Meardo Meardi, Longfellow samt
Italiens nu. varande konungafamilj.
De Sanctis är äfven en fint bildad
skriftställare. Han har författat ett par
minnesskrifter med anledning af sina
kolleger Fracassinis och Celentanos död,
hvarjemte han skrifvit ett företal till sin
lärare Minardis lefnadsteckning. Andra
literära arbeten af honom äro: en
monografi öfver hans vän Aleardo Aleardi
samt åtskilliga reseanteckningar, derhän
bland annat meddelat flere anekdoter om
tonsättaren Eossini, med hvilken han
stod på vänskaplig fot.
Desgoffe, 1) Alexandre, fransk
landskapsmålare, född 1805, lärjunge till
Ingres, reste 1837—42 i Italien, målar
landskap, ofta med historiskt staflage, ibland
också bibliska historietaflor med
förträfflig teckning, men en något sökt ideel
hållning. Vi nämna bland hans äldre
taflor: Argus, som bevakar Jo,
kampagnan nära Eom och nymfen Egerias daly
hvarefter sedermera efter hans återkomst
från Italien följde: Sjön vid Albano,
Meditationen, Cyklopen (museet i Lyon),
Narcissus vid källan, Orestes och
eume-niderna, den hel. Mauritii martyrskap,
Neapels omnejd (1859), Kristi
uppståndelse, Orestes raseri (Luxembourgs
museum), den hel. Margareta (i St. Pierre
i Dijon), Kristus helar de blinde i Jeriko
(kyrkan St. Nicolas du Chardonnet).
2) Blaise Alexandre, fransk
stillebenmålare, född 1830, den förres brorson,
lärde målning för Flandrin och senare
under Bouguereau, i det han nästan
uteslutande egnade sig åt stilleben, hvaruti
han i synnerhet utmärkte sig i
återgifvan-det af olika metaller, guldsmeds- och
glasvaror, mattor och andra väfnader, så. att
man trodde sig kunna taga på föremålen;
mindre väl lyckades han efterhärma
frukter. Ett af hans tidigaste verk (1859) är
ametistvasen från 16:de århundradet (i
Luxembourgs museum), vidare ett kärl
af bergkristall från 16:de århundradet, en
Henrik ILs penningpung (1863), ett gam
malt päronträd (1875), en karabinier från
16:de århundradet, konungarnes af
Frankrike krona och dylika föremål.
Desjardins, Louis Joseph Isnard,
fransk kopparstickare född 1814, var till
en början lärjunge till Gros, men egnade
sig sedan åt liniesticket och gjorde sig
i synnerhet känd genom användandet af
det s. k. kromotypografiska sticket
(facsimilestick). Till hans förnämsta arbeten
höra: den hemliga förklaringen, efter
Gu-illemin (1847); marknaden vid stranden,
efter Auguste Delacroix (1850); nejlikor
och rosor, efter mad. Girardin;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
