Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ender, Axel - Enegren, Gustaf Adolf - Eneqvist-Biondini, Eugenia Matilda - Engdahl, Emma Mathilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med ett af Karl XV beviljadt
stipendium vid fria konsternas akademi i
Stockholm. Med offentligt understöd vistades
han sedan någon tid i München, men har
för det mesta vistats i hemmet.
Ender är i besittning af en fin och
mjuk kolorit; hans taflor äro vanligen
hållna i mycket små dimensioner och
hemta oftast sitt stof ur det lägre
folkets lif.
Enegren, Gustaf Adolf, medaljör,
född 1784, blef tidigt elev vid
Konstakademien i Stockholm och egnade sig åt
skulpturen samt i synnerhet åt
medaljgravyren, i hvilken han synes hafva
mottagit undervisning af den yngre
Wikman. 1818 blef han dennes efterträdare
som medaljör i Eikets Ständers bank
och qvarstod såsom sådan till sin död
1854. E. blef 1837 agrée vid
Konstakademien. Han utförde flere af Svenska
akademiens minnespenningar, såsom den
öfver Sergel (1815), en medalj öfver
Casper Ehrenborg (1826) samt andra
arbeten ej utan konstnärlig förtjenst. Från i
1830-talet arbetade han föga i sin konst.
Eneqvist-Biondini, Eugenia
Matilda, framstående sångerska, född i
Wisby den 28 Mars 1833. Föräldrarne
voro teologie doktorn, prosten Johan
Eneqvist och hans maka Katarina
Kristina Kindberg. Tid sjutton års ålder
började hon sina musikaliska studier i
Stockholm och fortsatte dem sedan
under tvänne år i Leipzig, hvarefter hon
1856 begaf sig till Paris, der hon vid
konservatoriet studerade sång för Masset
och deklamation för Levasseur. Hon
debuterade på Théâtre-Italien som
Adalgisa i "Norma" med mycken framgång
och tillhörde sedermera en kortare tid
denna scen under det antagna namnet
Biondini, hvilket för fransmännen föll sig
lättare att uttala än det nordiskt
barbariska Eneqvist. Hon har sedan dess oss
veterligen icke beträdt scenen, men
varit en flitig och med rätta högt
uppburen konsertsångerska. Hon har gjort
vidsträckta konsertresor, derunder hon
åren 1862, 1865 och 1879 äfven besökte
Sverige. Hon uppehåller sig
företrädesvis i Paris och London, isynnerhet i den
senare staden, i hvars grannskap hon
har en villa, och der hon utöfvar ganska
stor verksamhet som sånglärarinna.
Fröken Eneqvist-Biondini eger en
ovanligt hög, kraftig men tillika böjlig
röst. Hennes musikaliska föredrag är
måhända något kallt, men hennes
koloratur och hennes drill är mästerlig,
hvarför hon äfven med rätta som
konsertsångerska intager en hög rang.
Engdahl, Emma Mathilda, finsk
operasångerska, föddes i S:t Petersburg den
26 April 1852. Föräldrar: juveleraren
Peder Madsen och Maria Sandelin. Gifte
sig 1871 med apotekaren Emil Engdahl.
Äktenskapet blef olyckligt och upplöstes
1879 genom laglig skilsmessa. Redan
dessförinnan, hösten 1875, hade fru
Engdahl erhållit anställning vid svenska
teatern i Helsingfors, der hon debuterade
den 19 november som Adina i operan
"Kärleksdrycken". ’ Hösten 1877 företog
hon en utländsk resa för idkande af
sångstudier först i Milano under ledning af
signora Delia Valle och professor
Lamperti samt derefter i Paris för madame
Viardot-Garcia. Efter återkomsten till
hemlandet anstäldes fru E. ånyo vid
svenska teaterns operascen; såsom dess
primadonna har hon genom sin veka,
sympatiska mezzo-sopran och sitt sant
dramatiska föredrag förvärfvat sig stort
erkännande. Hennes repertoar utgjordes
hufvudsakligen af följande operor:
"Kärleksdrycken" (Adina), "Sömngångerskan"
(Amina),"Figaros bröllop"
(Susanna),"Wilhelm Tell" (Mathilda), "Den stumma"
(prinsessan), "Bigoletto" (Gilda), "Bobert af
Normandie" (Alice), "Mignon" (titelpartiet),
"LaTraviata"(Violetta) m. fl. Hösten 1880,
sedan operaafdelningen vid svenska
teatern upplösts, åtföljde fru Er fröken
Signe Hebbe på en konsertresa genom
de skandinaviska landen. På Kristiania
teater uppträdde hon i scener ur "Mignon",
"Afrikanskan" och "Kung Karls jagt". I
början af år 1881 uppträdde fru E. med
mycket bifall på Folketheatret i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
