Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fallstedt, Ingel - Fargueil, Anaïs - Fattori, Giovanni - Fauerholdt, Viggo - Faure, Jean Baptiste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stockholm, München och Paris. I hemlandet
har han blifvit bekant genom en del
byster i terra-cotta, i mindre format,
modellerade med en ovanlig käckhet och
friskhet, men också med någon bismak
af koketteri och den förfinade öfverdrift,
hvilka känneteckna en del franska
skulptörer. F. valdes 1882 till agréé af
konstakademien.
Fargueil, Anaïs, fransk
skådespelerska, född i Toulouse 1819; inträdde i
konservatoriet i Paris redan 1831 och
undervisades i sång samt erhöll pris
1834, hvarefter hon debuterade som
sångerska på Opéra-Comique. Der stannade
hon dock icke länge, utan öfvergick till
talscenen och uppträdde, 1836, på
Vaudeville, hvarest hon genom sin skönhet
väckte mycket uppseende i "Démon de
la nuit", hvilket stycke spelades under
en lång tid. Sedan Vaudeville-teatern
brunnit, reste Anaïs Fargueil i
landsorten och uppträdde derefter på
Palais-Royal, 1842, på Gymnase, 1844, och
anstäldes slutligen, 1852, vid den å nyo
uppbygda Vaudeville, der hon stannade
i fjorton år, utmärkte sig i ett stort
antal roller och ansågs som en af Paris’
förnämsta konstnärinnor. Efter en
öfvergående misshällighet mellan henne och
teaterstyrelsen, lemnade hon Vaudeville,
1866, men återvände året derpå för att,
med undantag af en tid, 1869, då hon på
Porte-Saint-Martin-teatern spelade i
Sardous "Patrie", stanna der ännu i tio år,
hvarefter hon, vid 57 års ålder, tog
anställning i S:t Petersburg. — De roller,
i hvilka denna utmärkta skådespelerska
i synnerhet skapat sitt rykte, äro
Olympias i "Le mariage d’Olympe", Léonoras
i "Dalila", Thérèses i "Les lionnes
pauvres", Madeleine i "Rédemption", Claires
i "Les femmes fortes", Céciles i "Nos
intimes", Claires i "Maison neuve",
Dolorès’ i "Patrie", madame Bellamys i "Oncle
Sam" och Rose Michels i skådespelet af
samma namn.
Fattori, Giovanni, italiensk djur- och
i synnerhet hästmålare, född 1828 i
Livorno, utbildade sig på akademien i
Florens och egnade sig åt landskapsfacket,
åt framställningen af djur och fäktningar.
En af hans första mera framstående
skapelser var slaget vid Magenta, som finnes
i akademien i Florens; vidare
axplockerskorna, som inbragte honom en
guldmedalj, och det prisbelönta slaget vid La
Madonna delle Scoperte (rådhuset i
Livorno) samt hästmarknaden på Piazza
Montanara i Rom, taflor, hvarå hästarnes
lefvande, dramatiskt rörliga framställning
och stora naturtrohet blifvit mycket
berömda. Han är professor vid akademien
i Florenz.
Fauerholdt, Viggo, dansk
marinmålare, född i Köpenhamn 1832, död i
Düsseldorf i augusti 1883. Han var en
talangfull konstnär, som ofta i sina taflor
uppnådde en icke ringa verkan, men
benägen för ytlighet och manierism. 1854
började han utställa på Charlottenborg
och erhöll 1857 det Neuhausenska
premiet. 1865 begaf han sig med
akademiens stipendium till utlandet och bosatte
sig i Tyskland, hvarifrån han intill 1867
hemsände en del sjöstycken.
Faure, Jean Baptiste, fransk
barytonsångare, född i Moulins, den 15 jan.
1830, visade tidigt utomordentliga anlag
för musik och blef helt ung anstäld som
korgosse vid Madeleinekyrkan i Paris
samt sedermera som elev vid
konservatoriet, vid hvilket han stannade från 1843
till 1852, derunder studerande
hufvudsakligen instrumentalmusik. Under dessa sina
ungdomsår måste han för att lifnära sig
och fattiga slägtingar spela kontrabas vid
en mindre förstadsteater samt på baler.
Då han efter målbrottet återfick sin röst,
var den från en hög sopran förvandlad
till en mjuk och vacker baryton. Han
debuterade på Opéra-Comique 1852 och
erhöll till en början endast smärre rolier,
men fick snart "doublera" nästan alla
sångaren Batailles partier, och efter att hafva
uppträdt som Peter i "Nordens stjerna"
af Meyerbeer var hans lycka gjord, och
för hans skull uppsattes Nicolo Isouards
opera "Joconde", der han enligt kritikens
utsago stälde sig i bredd ined den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
