Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fedi, Pio - Félix - Félon, Joseph - Fenger, Ludvig Peter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarför han började egna sig åt
skulpturen, som nu blef hans lifsuppgift.
Fedis fader hade vid denna tid af
ekonomiska skäl flyttat till Wien, och sonen
begaf sig nu äfven dit. Han fortsatte
der vid akademien sina studier och
tecknade efter naturen. Snart återvände han
dock till Florens och modellerade der
några kopior af antika statyer samt
några, staty etter af egen uppfinning. Dessa
lyckade prof på hans begåfning inbragte
honom ett kungligt stipendium, som
berättigade honom att under fyra år
studera vid San Luca-akademien i Rom. Det
första arbete, han här utförde, var en
basrelief i marmor, "Religionen och
Barm-hertigheten", som finnes på Roms
begrafningsplats. En annan basrelief,
"Kristus botar den lame", qvarstår ännu i
modellsalen i San Lucaakademien.
Andra arbeten äro statyerna "Cleopatra",
"Den gode herden" och "San Sebastian".
Detta sist nämnda verk, hvilket lof ordas
för karakter i uttrycket och god
modellering, gjorde Fedis namn kändt inom
konstverlden.
Han erhöll nu beställningar af
exstor-hertigen af Toscana, af prins Carignano,
för hvilken han utförde statyn
"Höflig-heten", af prinsessan Augusta af
Tyskland, åt hvilken han utförde grupperna
"La Pia dei Tolomei" och
"Barmhertig-heten", samt af ett stort antal andra
framstående personer i Italien och utlandet.
Fedis största arbete är "Polyxenas
bort-röfvande", der han sjelf säger sig hafva
nedlagt all sin skapande kraft, och
hvaröfver han känner en lifligare
fadersglädje än öfver något annat af sina verk.
Denna grupp är i kolossal storlek, och
ämnet är lånadt från Euripides och
Virgilius. Den framställer Pyrrhus, hvilken
med raseriet måladt i sitt uttryck
bemäktigar sig ungmön Polyxena, som han
håller med venstra handen, medan han
med den högra hotar hennes moder
He-cuba, som i förtviflan kastar sig för hans
fötter. Ämnet är klassiskt, och i
kompositionen och accessoarerna har Fedi följt
de gamla traditionerna. Detta arbete har
rönt den sällsynta äran att uppställas i
loggia dei Lanzi å piazza delia Signoria
i Florens mellan Cellinis Perseus och
Gi-ambolognas grupp. Arbetet är också ett
af de djerfvaste alster inom
bildhuggarkonsten och förråder så väl
storslagenhet i anläggningen som utmärkt
virtuositet i behandlingen.
Fedi är sedan flere år tillbaka
professor i skulptur vid akademien i Florens.
Félix,, fransk skådespelare, hvars
egentliga namn var Letulle, född i Paris 1815;
spelade först på småteatrar i sin
födelsestad samt i landsortsstäder; uppträdde
[vid 25 års ålder på Vaudeville i Paris
och stannade der sedan under hela sin
lifstid. Han var en ganska talangfull
konstnär, liflig och kraftfull och förstod
att lägga en bitande ironi i de roller,
der e^ sådan var på sin plats. Hans
förnämsta framställningar tillhöra "Les
fil-les de marbre"," "La vie en röse", "Les
parisiens" och "Les faux bonshommes".
Han dog 1870.’
Félon, Joseph, fransk målare,
bildhuggare och litograf, född 1818, egnade
sig först åt målningen under Courts
ledning och debuterade år 1848 med
porträtt. Sedan slog han sig på
bildhuggarkonsten, men idkade derjemte
pastellmålning, litografi och oljemålning. Af
hans första verk äro de mest
framstående taflorna: de tre teologiska dygderna,
erkebiskop Aflres död (1849), Yenus
stigande upp ur vågorna (1852), som ock
pastellmålningarne och ritningarne:
Kristus och den heliga jungfrun med
englar, Harmonien, och många litografier
efter egna och främmande taflor. Dertill
kommo under de följande åren: en relief
af gryningen och skymningen (1857),
kartonger till glasmålningar för S:t
Perpe-tuakyrkan i Nimes, en kartong till ett
glasfönster (Ludvig XLs intåg i
Toulouse), som ock många arbeten för
offentliga monument.
Fenger, Ludvig Peter, dansk
arkitekt, är född i Slotsbjergby på Seland
den 7 juli 1833 och son af den ansedde
kyrkoherden P. A. Fenger. Först var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
