- Project Runeberg -  Europas konstnärer /
148

(1887) [MARC] With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fladager, Ole - Flameng, Leopold - Flandrin, Jean Hippolyte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gossen, och genom flere bemedlade mäns
sammanskott -sattes han i stånd att resa
till Köpenhamn, der han först
genomgick konstakademien och sedermera blef
Bissens lärjunge. Med norskt
resestipendium begaf han sig vidare till Kom,
der han vistades till sin död 1871. F.
var en rikt begåfvad natur, men det är
en fråga, om icke ornamentistens
verksamhet hade legat honom närmare än
bildhuggarens. Man har flera
porträttbyster från hans hand och en dop engel i Yar
Frälsares kyrka i Kristiania (gipsmodell
i skulpturmuseet i Kristiania); en
Theseus, på hvilken han arbetade i Eom
1862—1864, finnes i gips i
skulpturrummets magasin.

Flameng, Leopold, fransk
kopparstickare och raderare, född 1831, erhöll den
första undervisningen af Calamatta i
Bruxelles,* kom 1853 till Paris och gjorde sig
snart känd genom talrika kopparstick,
mezzo tintoar beten och illustrationer.
Sedan år 1859 sänder han nästan
regelbundet sina arbeten på utställningarne, så
väl i liniemanér som ock i raderingar,
hvilka äro mästerligt utförda. Till hans
bästa blad höra: Kristi födelse, efter
Francesco Francia; Ludvig XIV med
Moliére, efter Ingres; Amors hemligheter,
efter Jourdan; Margaretha af Navarra,
efter Bonington; den hel. Sebastian, efter
Lionardo da Vinci; Sapphos hvila, efter
Gleyre; ,Venus’ födelse, efter Cabanel;
Margaretha vid källan, efter Ary
Scheffer; nattvakten och den s. k. anatomien,
båda efter Rembrandt, som ock flera
förträffligt raderade blad i Bidas
"Evangelier".

Flandrin, Jean Hippolyte, vår
samtids främste religiöse målare, var född i
Lyon 1809 och dog i Eom 1864. Vid
tjugu års ålder vandrade den fattige
ynglingen jemte sin broder Paul till Paris,
der de började sina konstnärliga studier
under umbäranden af alla slag.
Hippolyte ville då blifva krigs- och
historiemålare. Af en lycklig händelse kom han
från Révoils atelier in i Ingres skola,
blef dennes älsklingselev och sedermera
hans efterträdare inom Frankrikes
konstverld. Ingres, som genast insåg, hvart
lärjungens ovanliga anlag pekade,
utvecklade hos honom denna kärlek till det
enkla och stora i konsten, som seder-r
mera gjorde Flandrin till en af de mest
ursprungliga konstnärer, vår tid egt. I
Rom, dit han efter att 1832 ha vunnit
det erforderliga priset skyndat, blef han
betagen af renässanstidens mästare, i
synnerhet af #Rafael, hvars ädla
teckning gjorde ett ofantligt intryck på
honom. De första taflor, han hemsände,,
behandlade antika motiv, idealiserade
landskap med herdar o. d., eller scener
ur Dantes Divina comædia; bland hans
dukar från denna tid märkes framför
andra "Fiskargossen", sittande i profil
med ansigtet lutadt ned mot knäna, en
genom formens skönhet och behag
verldsbekant studiefigur (nu i Louvren). Efter
denna följde "Saint Clair" och "Kristus
välsignar barnen", som bilda
öfvergången till hans religiösa bilder.

Flandrin hade obetydlig boklig
bildning, men hans ädla, sällsynt rena sinn&
gaf hans religiösa taflor en prägel af sann
fromhet, sådan denna ej uppenbarat sig
hos någon modern konstnär och
knappast heller hos någon gammal, Fiesolfr
undantagen. Den enkelhet och den
naivitet i uppfattningen, som är det mest
utmärkande draget i hans
framställningskonst, hade sitt ursprung i hans eget
skaplynne; han hvarken imiterade
præ-rafaeliterna, som ville föra konsten några
århundraden tillbaka, eller gillade den*
konstlade stil, hans samtida Overbeck
nyttjade. Han förstod att med de
enklaste medel få fram det storslagna i
linierna och det karakteristiska i
uttrycket hos den figur, han hade att
framställa; men hans taflor eller
helgonfigurer blefvo aldrig stela och liflösa, ty han;
gjorde ytterst samvetsgranna studier
efter naturen och sökte aldrig att nå effekt
genom att måla annorlunda än hvad
andra gjorde. Hvad hans målningar
uttryckte, kom alltid inifrån, men hvad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:58:42 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/eurkonst/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free