Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Galeotti - Gallait, Louis - Galletti, Francesco
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sin historiska ballett "Lagerbha", som
under en fölid af år höll sig uppe på
repertoaren, ända till dess August
Bournonville kom i spetsen för den danska
balletten, och bland hans senare
koreografiska arbeten kan framhållas "Romeo
och Guiliet†a", hvari Galeotti sjelf
uppträdde 78 år gammal. Skapare af någon
ny riktning var han icke, tvärtom
efter-liknare af den äldre italienska
konstskolan, men han hade smak och förstod
liksom sina landsmän att välja ämnena till
sina balletter ur tidigare sorg- och
lustspel. Efter att hafva vunnit de för den
tiden sällsynta utmärkelserna att blifva
professor och dekorerad med
Dannebrogsordens riddarkors, dog han i Köpenhamn
den 16 dec. 1816.
Gallait, Louis, den förnämste
grundläggaren af den. nuvarande belgiska
historiemålningen, född 1810, blef trots sin
stora talang för målning bestämd för den
juridiska banan och var redan advokat,
då han, följande sin inre kallelse,
lemnade detta yrke, grep till målning och
besökte akademien i Tournay, hvars
direktör, Hennequin, var en anhängare af
den Davidska skolan, men förstod att
utveckla sin lärjunges framstående talang.
Redan år 1831 uppträdde han med en
ännu alldeles i akademiska stilen målad
tafla: Gif kejsaren, det kejsaren tillhörer,
som erhöll första priset. På sin lärares
inrådan for han till Amsterdam, der han
ifrigt studerade efter Rubens och van
Dyck och år 1833 fullbordade
motstycket till sin första tafla: Kristus botar en
blind (katedralen i Tournay). På våren
1834 kom han till Paris, började ifrigt
studera och måla och lemnade snart
derefter taflan: hertig Alba i Nederländerna.
Sedan han kommit i vänskapligt umgänge
med Delaroche, inträdde för honom en
framgångsrikare tid än förut. Han
målade : Hiob och hans vänner, Michel
Montaigne i fängelset hos Tasso, slaget vid
Montcassel under Ludvig XIY (historiska
museet i Versailles) och 1840 en
effektfull eröfring af Antiochia genom Gottfried
af Bouillon. Men hans största rykte
dateras först från hans på belgiska
regeringens beställning målade: Karl V:s
tronafsägelse (1841; museet i Bruxelles), som
med ens stälde honom i spetsen för hela
belgiska historiemålningen, höll ett
triumftåg genom halfva Europa och
framkallade den största rörelse inom
konstnärsverlden. Den hade för sin framgång
till största delen att tacka den glänsande
tekniken, den lysande koloriten, som icke
blott visar sig i det yttre, utan
genomtränger taflans karakteristik. Efter en
flerårig paus skapade han 1848 sitt andra
mästerverk: Egmonts sista stund 3 Juni
1568 (nationalgalleriet i Berlin,) som om
möjligt i mästerlig teknik öfverträffar
tronafsägelsen. Dernäst följde den sköna
genretaflan: den sönderbrutna bågen och
till expositionen i Bruxelles 1851 lemnade
han sitt tredje mästerverk: Bruxelles’
skyttegille visar Egmont och Hoorn den sista
hedern, som beundrades såväl för den
djupa uppfattningen af karaktererna, som
ock för tekniken (museet i Tournay). Men
dermed var hans storartade skaparekraft
så godt som afslutad. Sedan midten af
60 talet är hans konstnärliga
produktionskraft, på några porträtt när, stadd i
aftagande.
Galletti, Francesco, italiensk
bildhuggare. Han är född den 14 juni 1833
i Cento nära Ferrara, men tog 1854 sitt
uppehåll i Rom för alltid, Ehuru han
redan före flyttningrn till Rom hade
utfört några ganska goda arbeten, började
han å nyo sina studier efter de klassiske
mästarne. Hans första konstverk i ordets
egentliga betydelse var den lilla
gruppen "Engeln och Tobias",’med hvilken
han vann guldmedaljen vid en täflan inom
den romerska konstnärsklubben "Virtuosi
del Pantheon". En qvinlig staty af
honom erhöll ett pris vid utställningen i
Rom 1870. För municipiet i denna stad
har han utfört åtskilliga arbeten.
Särskildt förtjena omnämnas bildstoderna
"San Lorenzo" och "Hoppet", som
befinna sig å Roms allmänna
begrafningsplats och hvilka erhöllo pris i en af
municipiet utsatt täflan. För kommunen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
