Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Garnier, Jean Louis Charles - Garnier, Jules Arsène - Gauthier, Charles - Gavarni, Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arkitekt för två arondissementer i staden
Paris. Ett storartadt verksamhetsfält
öppnade sig för honom år 1861, då juryn
tillerkände första priset åt en af honom
inlemnad plan för bygnaden af Nya
Operan i Paris, och han erhöll i uppdrag
att utföra sin visserligen sedermera i
många delar förändrade ritning.
Bygnaden påbörjades 1863 och fulländades år
1874. Denna jettebygnad är till sin areal
verldens största teater. I synnerhet det
inre öfverglänser i prakt allt, hvad förut
finnes. För några år sedan bygde han
i Monaco en med stor lyx utstyrd teater.
Hans öfriga skapelser inskränka sig
nästan uteslutande till arkitektoniska
ritningar och utkast samt till skrifs
tällare-arbeten. Till de förra hör: Trajans forum
(1849), polykrom-restaurationen af
Minervas tempel på Egina (1853), till de
senare: "Memoires explicatifs sur le temple
d’Egine;; (1856) i "Eévue archeéologique",
"A travers les arts" (1869)," Etudes sur
le théåtre" (1871) och talrika uppsatser
i konstvetenskapliga journaler. Ar 1876— i
79 utgaf han i 10 häften en "Histoire du I
Nouvel Opera de Paris",
med.afbildningar.
3) Jules Arsène, fransk genremålare,
född 1847, började 1865 sin konstnärliga
utbildning i Toulouse, till dess han 1867
i Paris blef Géromes lärjunge. Han
arbetade sig efterhand så in i medeltidens
"ämnen, att hans taflor nästan bära denna
tids stämpel. I karakteristik och uttryck
är han mycket skicklig, men i sina
framställningar emellanåt oestetisk och obscen.
Efter hans debut 1869: den badande,
följde under de närmaste åren såsom de
mest framstående taflorna, som bäst
karakterisera honom: Adams dröm,
äktenskapsbrottets straff, en afrättning i 15:de
århundradet, Sankt Antonii frestelse
(utstäld i Stockholm 1884) och Eabelais,
(1880); utomdess flere porträtt. Dessemellan
gjorde han studieresor till Holland,
Spanien och Marokko, hvaraf intrycken blefvo
för honom mycket långvariga och vigtiga.
Gauthier, Charles, fransk bildhuggare,
född 1831, lärde sin konst i Paris för
Jouffroy och framträdde första gången
1861 med gipsstatyn af en fiskare,
skrämmande upp en sparf hök, på hvilken
sedan följde en serie andra slags
framställningar, såsom Hagar i öknen, St.
Mat-theus (1866), den unge tjufskytten, m."
fl. jemte flere porträtter. Ar 1876 ska-,
pade han en marmorstaty, som skall
framställa Frankrikes triumf på
verldsutställningen i Wien, och fyra gossfigurer af
brons för fontänen på Place du Théátre
francais.
Gavarni, Paul, fransk tecknare född
1804, död 1866. Hans verkliga namn var
Sulpice Guillaume Chevalier,
konstnärsnamnet Gavarni antog han efter en by
i Pyreneerna, hvarifrån han daterade sina
första teckningar. Han uppträdde först
med karikatyrer, skildrande med yster
ungdomlighet Paris’ vagabonder, men
Öfvergick småningom till att blifva en
verklig sedeskildrare i hög mening. Bland
sådana som tecknat pariserlifvet, anses
han vara både den mest spirituelle och
den mest sanne i sin framställning.
Det var demimonden, han börjat att
skildra i sina litografier, gick sedan
djupare in i parislifvets olika sidor och
lemnade bilder från hemmen, blef allt mera
allvarlig i sina teckningar, af hvilka några
såsom "Les lorettes vieilles" och "Les
invalides du sentiment" är af en gripande
verkan. Ju mera allvar hans teckningar
innehöllo, dess mera svalnade
allmänhetens intresse för honom, som förr visat
sig så oemotåndligt roande. Moralisten
behagade ej publiken i gamma grad som
karikatyrtecknaren gjort. Gavarni blef
sjelf allt mera dyster och misantropisk.
Sedan han skildrat de lägsta klassernas
lif i ali dess vedervärdighet, lemnade han
småningom sitt ritstift och sysselsatte sig
med mekaniska arbeten; han hade i sin
ungdom ämnat blifva mekaniker.
Bland vår tids franska tecknare,
Daumier, Fraviés, Henri Monnier, Charlet,
Grandville, Cham intager Gavarni genom
det djup han förstod att inlägga i sina
teckningar, ett framstående rum. Tvänne
urval af sina många arbeten utgaf han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
