- Project Runeberg -  Europas konstnärer /
171

(1887) [MARC] With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gegerfelt, Vilhelm von - Gelhaar, Mathilda Fredrika - Gelhaar, Vilhelmina Charlotta - Gellerstedt, Albert Teodor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och effektens enhet hufvudsakligen
genom rent koloristiska medel.

Gelhaar, Mathilda Fredrika, född
Ficker, föddes den 3 September 1814,
var elev af Isaak Berg, och debuterade
på kungl, teatern den 24 november 1828
som "Johanna i Kotzebus dram
"Testamentet." Hennes första sångrol var Annette
i "Lilla Matrosen." I synnerhet som
koloratursångerska var hon utmärkt, och
hennes naiva spel i förening med ett
intagande utseende gjorde henne snart till
en af publiken högt uppburen artist.
Bland hennes förnämsta partier kunna
vi nämna: Betly i "Alphyddan," Adinai
"Kärleksdrycken," Bosina i "Barberaren
i Sevilla." Isabella i "Bobert", Margareta
i "Hugenotterna", Camilla i "Zampa",
Zerlina i "Don Juan," Anna i "Friskytten",
Isabella i "Duellen", Zerlina i "Fra
Dia-volo", Clorinda i "Cendrillons Den 21 juni
1860 hade hon sin afskedsrécett, dervid
hon utförde Bosinas parti i
"Barberaren," och har sedan dess ej vidare be-1
trädt scenen. Hon utnämdes till
hofsångerska den 25 April 1837. Sedanden
30 oktober 1836 är hon gift med numera
pensionerade oboisten i hofkapellet F. O.
Gelhaar.

Gelhaar, Vilhelmina Charlotta, en
af Svenska operans mest framstående
sångerskor, dotter till den föregående,
föddes i Stockholm den 8 oktober 1837,
anstäldes som elev vid kungl, teatern den
1 juli 1857, och var inom kort en genom
studier ooh begåfning utbildad artist både
i dramatiskt och musikaliskt afseende,
som uppbar en stor del af teaterns
repertoar. Yi erinra om hennes
uppträdanden som Bosina i "Barberaren" Adina i
"Kärleksdrycken, Anna i "Hvita frun,"
Catarina i "Kronjuvelerna" och Bose
Fri-quet i "Yillars dragoner." Hon lemnade
teatern 1866 för att ingå äktenskap med
numera aflidne baron Eugen von Stedingk.
Omgift 1883 med krigshofrättsrådet J.
A. Wallensteen. Sedan hon lemnade
scenen har hon endast vid några få
konserter låtit offentligen höra sig.

Gellerstedt, Albert Teodor, arkitekt,
född i Säterbo (Yestmanland) 1836, blef
1852 elev vid akademien för de fria
konsterna, der han egnade sig åt studiet af
bygnadskonsten, förnämligastunder
Scholanders ledning. Han blef 1860 e. o.
konduktör vid öfverintendents embetet, vann’
1861 den kungl, medaljen för prisämne
i bygnadskonst och började följande år
såsom akademiens resestipendiat sina.
konststudier i utlandet. G. besökte 1862—
1863 Danmark, Tyskland och Frankrike,
under hvilken tid han företrädesvis
studerade d^n moderna jernarkitekturen;
reste vidare 1863—1864 i Italien och på
Sicilien, der han idkade trägna konststudier,
i synnerhet efter antiken, i Bom, Neapel
och Pompeji. Ar 1864 blef han ingeniör
vid lots- och fyrinrättningen och kallades
följande år till agréé vid konstakademien.
G. utnämdes 1877 till professor i arkitektur
och fackskoleföreståndare vid tekniska
högskolan i Stockholm, vid hvilken han
från 1874 förut varit lärare. Bedan 1872
hade han tagit afsked från sin
konduktörsplats. Ar 1877 blef han ledamot af
akademien för de fria konsterna och 1881
hennes sekreterare, samt 1882, sedan han
tagit afsked från sin professorsplats,
intendent i öfverintendentsembetet.

G. har som arkitekt verkat genom
ritningar till enskilda hus, fyrtorn samt
I grafvårdar, af hvilka senare må nämnas
den öfver O. P. Sturzen-Becker i
Helsingborg. Han erhöll 1879 uppdrag att efter
företedda, utom täflingen gjorda
ritningar, restaurera Tyska kyrkan i
Stockholm, men nödgades för andra göromål
afsäga sig detta arbete. G. har utgifvit
"Arkitektoniska fragmenter" (1865—1877),
redigerat andra och tredje
årgångarna-af "Mönster för konstindustri och slöjd,
utgifna af "Svenska.Slöjdföreningen" (1875—
1876) samt lemnat bidrag bl. a, till
"Teknisk tidskrift", "Ny illustrerad tidning"
och "svenska konstminnen, utgifna af
svenska fornminnesföreningen." Såsom
aqva-rellist har han utfört en mängd utsigter,
arkitekturvyer och dylikt; äfven som
etsare har han lemnat prof af sin
konst-inärsverksamhet. Om G:s begåfning äf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:17:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eurkonst/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free