- Project Runeberg -  Europas konstnärer /
174

(1887) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gerss, Jakob Vilhelm - Gertner, Johan Vilhelm - Giagnoni-Aiudi, Pierina - Gigoux, Jean Francois

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dejnisk anda uppträdde han med ett häfte
"Anti- Hammarspikiana" (1815), en
mot-skrift mot Hammarskölds granskning af
1815 års konstutställning. Med anledT
ning af utställningen 1822 och den skarpa
kritik, för hvilken en del akademiker
utsattes af pressen, utgaf han "Försök till
ledning vid konstarbetens bedömande"
(1822), hvilket arbete hufvudsakligen var
egnadt att försvara Hasselgren. I
egenskap af akademiens sekreterare utgaf han
utställningskatalogerna från 1818 t. o. m.
18.43. G. blef 1837 major mekanikus; han
var till sin död dessutom arkitekt vid
Öfverintendentsembetet. Han afled i
Stockholm 1844.

Gertner, Johan Vilhelm, dansk
porträttmålare, född i Köpenhamn den 10
maj 1818 och död derstädes den 29 mars
1871. Han var i besittning af en icke
ringa formel talang samt förmåga äfven
i färgen, men nådde i sin uppfattning
sällan synnerligen djupt under ytan.
Medlem al danska konstakademien blef .han
1850, titulär professor 1858.

Giagnoni-Aiudi, Pierina, italiensk
skådespelerska. Hon är en "konstens dotter",
d. v. s. hennes föräldrar äro båda sceniska
konstnärer: fadern, Amilcare Aiudi,
framstående skådespelare från Milano, och
modern Carolina Caracciolo Del Solo,
som tillhör en förnäm neapolitansk
familj, men som af kärlek till sin
manegnat sig åt skådebanan. Dottern har
erhållit en mycket vårdad uppfostran i en
undervisningsanstalt, der hon
qvarstannade till 1870. Yid 15 års ålder beträdde
hon för första gången scenen vid
Tom-maso Salvinis trupp, som då reste i
Amerika. Efter återkomsten till Italien
ingick hon äktenskap med signor Giagnoni
och tog anställning först vid Morellis
men senare vid Bellotti-Bons sällskap.
För närvarande (1884) tillhör hon
Compagnia Drammatica nazionale, hvilket
står under ledning af den ryktbare
författaren Paolo Ferrari och är den
förnämsta teatertrupp i Italien. Hon är
här första skådespelerskan för det
ungdomliga facket och utgör en af
sällskapets förnämsta prydnader.

Hennes medtäflarinnor äro Virginia
Marini, samt damerna Biazi, Novelli,
Leigheb och Reinach.

Signora Giagnoni har ett
intagandeyttre och en vacker ehuru något liten
figur. Hennes plastik är skön, Ögat
lifligt och eldigt med förmåga att glöda
af hat eller tråna af kärlek; hyn är
något blek. Genast vid inträdet å scenen
eröfrar hon publiken med denna
naturlighet, detta behag, detta öppna, goda,,
nästan barnsliga småleende, som äro henne
egna. Begåfvad med en snabb
uppfattning och utmärkta kunskaper, är hon
på scenen alldeles den samma som i sitt
hem. Hon är oöfverträfflig i
ingenue-roller, förträfflig i sitt trots och sin
kärlek, vek och rörande i sin smärta samt
i besittning af en underbart välljudande
ehuru ej synnerligen stark stämma, som
finner väg till allas hjertan. De roller,
hon bäst uppbär, äro ej de, der den
våldsamma passionen är förherskande, utan
sådana, i hvilka de finaste skiftningar af
upphöjda känslor och spirituel
umgängeston utgöra den hufvudsakliga
beståndsdelen.

Gigoux, Jean Francois, fransk
historiemålare och litograf, född 1806,
utbildades till en början i Paris, sedan i
Italien. Sedan han börjat med
blyertsritningar och litografier, öfvergick han
efterhand till oljemålning och utförde
kyrkliga och profana taflor med korrekt
teckning, stor naturtrohet och kraftig
kolorit. De som mest förtjena att
nämnas äro bland de äldre: Lionardo da
Vincis död (1833), Kleopatras död, (i
Luxembourg), Kleopatra, som på sina slafvar
gör försök med gift (1838), Kristi lik,
be-vakadt af englar, Kristus vid 01jobergety
manna i .öknen (1856, i kyrkan St.
Marguerite), den barmhertige samariten
(1857, i Luxembourgs museum), den hel.
Ludvig begrafver de döde på ett
slagfält m. fi., vidare bland de senare:
Napoleon I på qvällen före slaget vid
Austerlitz (museum i Besancon) etc. Som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:06:20 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/eurkonst/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free