Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grabow, Mathilda - Graffman, Karl Samuel - Grahn, Fanny Maria - Grahn, Lucile Alexia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innan hon skulle tillträda sin plats gjorde
hon ett besök i sitt fädernesland, och
här insjuknade hon, hvarigenom dessa
båda engagement gjordes om intet.
Alltifrån slutet af 70-talet har fröken
Grabow som gäst låtit höra sig vid vår
opera och der utfört en mängd olika
partier, samt tillika som
konsertsångerska utvecklat ganska stor
verksamhet. Hennes förr så vacklande helsa har
under de senare åren undergått en
lycklig förändring till det bättre, hvilket
äfven märkbart inverkat på hennes
sceniska prestationer.
Graffman, Karl Samuel,
landskapsmålare, född i Göteborg 1802, kom till
Stockholm tämligen ung såsom elev vid
konstakademien. Han egnade sig genast
åt landskapet under ledning af
Fahlcrantz, och nådde snart en ganska stor
färdighet i detta fack. Mot slutet af
1820-tálet reste han omkring för att
afteckna gamla kyrkmålningar i södra
Sverige. *Med understöd af flere vänner
företog G. 1830 en resa till Skottland,
Hos Walter Scott och hans måg sir W.
Lockhart fann G. det vänligaste
mottagande och den mest förekommande
vägledning, hvilken blef honom till mycken
nytta under hans ströftåg för att lära
känna och afteckna landets egendomliga
utsigter. Yid sin återkomst fattade G.
planen att utgifva ett urval af sina
teckningar och vann i den då nyss
återkomne Billmark en skicklig medhjelpare.
Så utkom "Skottska vuer af G.",
litograferade af Billmark (1831-1833), och med
dem vann G. ett betydande .anseende i
sitt hemland. Han blef samtidigt agréé
vid konstakademien och fick 1834 ett I
resestipendium, och allt lofvade honom
en lycklig framtid, då plötsligt en
sinnesrubbning omkring 1837 inträffade, som
snart visade sig obotlig. I denna
sorgliga belägenhet lefde G. ännu ett
fjerdedels sekel och afled först 1862 å
Konradsbergs hospital. Hans taflor, mest i
litet format, utgjordes af utsigter från
Sverige, Norge och Skottland. Några
af hans arbeten förvaras å Rosendals slott.
Grahn, Fanny Maria, finsk
skådespelerska. Född i Helsingfors den 24
oktober 1862. Uppträdde redan vid 10 års
ålder på svenska teatern, till hvars
elevskola hon .hörde. Hennes första smärre
roller voro Adéle i "Jane Eyre" och
Manilius i "En vintersaga". Redan år
1878 och 1879 begynte hon mycket
användas i större roller såsom Bodil i
"Ambrosius", Blanche i "Familjen
Fourcham-bault", Perdita i "En vintersaga" m. fl.
I början af följande decennium uppträdde
hon som utbildad artist i flere
maktpåliggande uppgifter, bland hvilka hennes
mest framstående voro Gyprienne i
Sardous komedi "Låtom oss skiljas" och
Dora i samme författares likbenämda
stycke. Genom sitt intagande och
behagfulla väsen i förening med ett friskt
i och förtjusande spel blef hon inom kort
Helsingforspublikens förklarade
gunstling. Hon tillhörde ingenuefacket, men
har äfven med framgång utfört roller
sådana som Sigrid den fagra i
"Bröllopet på Ulfåsa" m. fl. Hennes korta,
men framgångsrika sceniska bana afbröts
plötsligt på våren år 1883, då hon
lemnade teatern för att inträda i äktenskap
med handlanden i Helsingfors Paul
Sine-brychoff. Under den tid hon tillhörde
svenska teatern, hade hon utfört icke
mindre än 85 roller. Den sista var
Perdita i "En vintersaga".
Grahn, Lucile Alexia, född i
Köpenhamn den 30 juni 1819, uppträdde redan
den 29 maj 1829, alltså icke fullt tio år
gammal, på kgl. teatern i balletten
"Damina" som barnet Zabi, som frälsas af
en apa. Sin egentliga debut fick hon
den 23 sept. 1834 i operan "Den stumma
från Portici" och reste derpå till Paris,
der hon utbildade sina storartade anlag
för dans. Efter att i Köpenhamn ha
briljerat i flere roller, bland annat i
titelrollen i .balletten "Sylfiden", drog hon
åter till Paris, der den berömde
dansläraren Barrez ville förmå henne att taga
engagement vid stora operan. Hon vände
emellertid ännu en gång tillbaka till sin
födelsestad, men på grund af oenighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
