Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gude, Hans Frederik - Guglielmi, Luigi - Gundersen, Laura Sofie Coucheron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jag emottog den nu definitivt och
ditflyttade i september månad. Som
föreståndare för en mästareateHer blef jag
medlem af den akademiska senaten. De andra
akademierna, af hvilka jag är medlem,
äro: Stockholm, Köpenhamn, Botterdam,
Amsterdam, Wien.
Mina mest betydande taflor sedan 1870
äro: "Norsk kust med landande
fiskarfolk" (1870, tillhör nationalgalleriet i
Berlin); "sex österrikiska sjöar: Traunsee,
Goratisee, Aussee, Wolfgangsee,
Mond-see, Hallstädtersee" (1871, tillh. Körer i
Wien); "Norsk fjellskog" (1872, tillh.
baron Stjernblad, Marsvinsholm);
"Ennödhamn" (1872, tillh. Stadtgalleri i Bremen);
"Fjellväg vid Sarasbråten" vid Kristiánia
(1873, tillh. hr Goest i Köln);
"Bomsdalen" (1874, tillh. grefve Moltke i
Köpenhamn); "Insegling till Kristiania"
(1874, nationalgalleriet i Kristiania);
"Vestländsk hamn vid vintertid" (1874,
tillh. hr Mitchell i New Castle); "Norsk
fjord med ångbåt" (1874, tillh. hr von
Thiele Winkler, Berlin); "Norsk
Fiskarhamn" (1877, J. Meyrs galleri Dresden);
"Aasterudtjern", Bingerike (1878, fru Bo1
scher, Kristiania); "Urlandsfjord i storm"
(1878, hr Meinich, Kristiania); "Nödhamn
i det sydliga Norge" (1879,
storhertig-liga konsthallen, Karlsruhe); "Ljunghed
på Lister i Norge" (1880,
konstvännernas samfund i Kristiania); "Insegling
till Kristiania" (1881, bröllopsgåfva från
Kristiania damer till kronprinsparet);
"Lotshamn" (1881, kgl. galleriet i
Kristiansborgs slott, Köpenhamn);
"Biigen-strandfiskare som föra sin fångst i land"
(1883, museum i Breslau); "Strandbild
från Listers bränning" (1883; h. m.
konungen, Kristiania slott).
Guglielmi, Luigi, italiensk
bildhuggare. Han är född i Bom i maj 1834.
Fadern var en talangfull målare och två
bröder hafva äfvenledes egnat sig åt
konsten, en såsom målare och en annan
såsom gravör. .Vid San Lucaakademien
eröfrade Luigi biand andra utmärkelser
guldmedaljen. Hans första arbete, "Daphne och
Cloe", utmärker sig för finess och elegans.
Han utförde derpå en grupp af stora
dimensioner, benämd "Bruden och
spåqvinnan", vidare "Buth och Naemi", samt
"Flickan och hunden", hvilken sist nämda
grupp gjort stor lycka. En "Eva efter
syndafallet" är på beställning flera gånger
reproducerad. En byst af en beslöjad qvinna
är ett arbete, som väckt stort uppseende
för den skicklighet, hvarmed de
intagande anletsdragen äro utförda under
den genomskinliga slöjan. Till
expositionen i Bom inlemnade han "En
badande qvinna". För sjelfva
utställningspalatset modellerade han en
Rembrandt-figur.
Men den genre, der han skurit sina
förnämsta lagrar, är porträtt facket. Med
en sällsynt talang har han utfört byster
af Cavour, Battazzi, Pio IX, arkitekten
Sarti, Viktor Emanuel, senatorn
Mami-ani m. fl. I alla dessa byster är
likheten slående och liffullheten stor.
Guglielmi är trogen konstens klassiska
traditioner, svärmar för det gamla
Greklands lysande ideal och förstår att breda
den stränga och kyska skönheten äfven
öfver sina nakna figurer.
Gundersen, Laura Sofie Coucheron,
norsk skådespelerska, född Svendsen i
Bergen 1832, kom 15 år gammal till
Kristiania och debuterade den 8 jan. 1850
som Begisse i "Svend Dyrings hus".
Hon var den första norska konstnär vid
den då ännu dansktalande teatern.
Begåfvad med en vacker organ och ett
gynsamt teateryttre, i det hela taget med
personlighet, tillhör hon egentligen den
mera idealistiska riktningen, som har.
sina bästa uppgifter i romantikens
deklamatoriska dramer, och i samklang
härmed har hennes konst mindre utvecklat
sig i riktning af tekniskt rik, detaljerad
karakteristik, än i bredt anlagda
situationer, der hon ofta uppnår mycken
verkan. I synnerhet de rena, idealt
poetiska gestalterna, det sköna lidandet och
dessutom de i enkla plastiska drag
uppfattade nordiska hjeltinnerollerna passa
henne bäst. Man har mot hennes spel
anmärkt, att det icke sällan lägger för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
