Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gundersen, Laura Sofie Coucheron - Gundersen, Sigvard - Gunther, Julius - Gurlitt, Louis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mycket vigt på enstaka, effektfulla
hufvudpunkter med åsidosättande af
helheten, något som för öfrigt rätt ofta möter
oss hos konstnärer af den romantiska
skolan och som hon dessutom på senare
år, Under arbetet med mera realistiska
uppgifter, mer och mer bortlagt.
Tra-gedienj i synnerhet i nämda genre,
måste sägas vara hennes egentliga fält, och
hon har i en med åren naturligtvis
mycket skiftande repertoar innehaft en stor
mängd sådana roller. Bland de bästa
kan nämnas Hermione i "En vintersaga",
Hjördis i "Härmännen på Helgeland",
Halte-Hulda i Björnsons stycke, Arria i
"Arria och Messalina", flere
Oehlenschlägerska roller m. m. Emellertid har hon
också i det moderna dramat haft roller
som hon har gifvit ett obestridligen
värdefullt utförande, sålunda framför allt
hennes i det hela förträffliga Leonarda
i Björnsons drama. Så väl på grund af
dessa sina betydande konstnärliga
förtjenster, som också derför att hon var
den första norskfödda sceniska konstnär
vid norska nationalteatern, har hon alltid
i hög grad varit i besittning af publikens
gunst och har varit ansedd som en af
norska nationalteaterns egentliga pelare.
Vid sitt 25 års jubileum 1875 fick hon,
förutom talrika bevis på publikens gunst,
också medaljen Literis et artibus, och på
tretionde årsdagen för hennes första
uppträdande blef hennes byst i marmor
upp-stäld i teaterns foyer. 1868 uppträdde
hon i ett par roller på Köpenhamn kgl.
teater. 1864 gifte hon sig med
nedanstående.
Gundersen, Sigvard, norsk
skådespelare, född i Kristianssand 1842.
Ursprungligen bestämd för den militära banan,
lemnade han af lust för teatern
krigsskolan och debuterade 1862 på Kristiania
teater som Ingomar i "Örkenens sön".
I motsats till hvad fallet är med hans
hustru, ligger G:s begåfning närmast i
realistisk riktning, och äfven i roller af
den äldre skolan blef det snart hans
sträfvan att gifva dem en realistisk prägel,
afslipa från dem det rent deklamatoriska
och finna det individualiserande, något
som han med vexlande framgång men
alltid med intelligens sökt genomföra.
Trots det, att han i afseende på
skådespelarens personliga medel har haft icke
obetydligt att kämpa med, har dock hans
verksamhet varit af icke ringa betydelse
för den norska scenen, och särskildt har
han i det nyare norska dramat ofta
förträffligt funnit den rätta grundtonen.
Hans Bothwell i Björnsons "Maria
Stuart" och i det borgerliga dramat hans
konsul Bernick i "Samfundets stötter"
stå kanske som det bästa han i dessa
riktningar har uppnått, men han har så
väl i hjelte- som karaktersfacket utfört
en stor mängd roller, bland hvilka flere
med mycken förtjenst.
Gunther. Julius, tenorsångare, son af
musikdirektören och orgelnisten Georg
Giinther, föddes i Göteborg den 1 mars
1818. Han fulländade sedermera sina
sångstudier för Garcia i Paris, men
redan 1838 debuterade han på Kgl teatern
som Fra Diacolo i Aubers opera med
samma namn och erhöll genast
anställning som premierajctör, med hvilken
befattning han från 1850 förenade den att
vara sånglärare vid teatern. Bland de
många roller, han under denna tid med
stort bifall utförde, må nämnas Nemorino
i "Kärleksdrycken", Edgard i "Lucie",
Robert i operan af samma namn, Raoul
i "Hugenotterna m. fl. Under sina många
resor har han äfven med framgång
uppträdt i utlandet. Han tog afsked från
sin anställning 1862. Han utnämndes
till Associé 1841 och Ledamot 1854 af
Musikaliska Akademien, och sedan 1858
lärare i solosång vid Konservatorium, har
han i denna egenskap och äfven som
privatlärare utvecklat en flitig verksamhet.
Under de åtta år, som Harmoniska
Sällskapet existerade, var Giinther dess
nitiske sångdirigent och har som sådan
gjort sig förtjent af erkänsla. Han
erhöll professors fullmakt vid. Musikaliska
Akademien 1864 och utnämdes 1876 till
R. W. O.
Gurlitt, Louis, dansk landskapsmålare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
