Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hayez, Francesco - Healy, Georg Peter Alexander - Hebbe, Signe Amanda Georgiana - Hebert, Antoine Auguste Ernest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett antal af 230 samt framställa
historiska eller fantasiämnen. Derjemte har
man af honom ett hundratal porträtt samt
talrika aqvareller och freskomålningar.
Healy, Georg Peter Alexander,
amerikansk porträttmålare, född 1813 i
Boston, lärde sin konst i Paris och
vistades sedan omvexlande i Boston,
Chicago och Eom, till dess han 1873 åter
slog sig ned i Paris. Bland hans talrika
enstaka och kollektivporträtter förtjena
nämnas: Websters svar till Hayne,
hvilket innehåller 150 porträtter af
amerikanska statsmän (1851 i Faneuil Hall i
Boston), Franklin, som inför Ludvig XYI
framställer de amerikanska koloniernas
anspråk, flera porträtt af amerikanska
presidenter (Kapitolium i Washington),
porträtt af påfven Pius IX (måladt i Bom
1871), af Thiers, lord Lyons m. fl.
Hebbe, Signe Amanda Georgiana,
föddes pä Näsbyholm i Jönköpings län
den 30 juli 1839, dotter af
häradshöfdingen Gustaf Olemens Hebbe och hans
maka, den bekanta författarinnan Wendela
Åstrand. Sedan fadern af ekonomiska
skäl nödgats lemna fosterlandet, flyttade
modern med sina barn till Stockholm,
der den unga Signe erhöll en vårdad
uppfostran. Efter att vid Berlins
konservatorium hafva börjat sina egentliga
musikstudier, fortsatte hen dem sedan i
Paris, der hon vann inträde som elev vid
konservatoriet, studerade sång för Masset
och deklamation och plastik för
LeVas-seur. Yid en täfling i konservatoriet
erhöll hon ett första pris för sång och
dramatisk talang. Hon fick derefter
anställning som första sångerska vid hertigliga
teatern i Mannheim, samt har med
framgång uppträdt på flera teatrar i
utlandet, i Paris, Wien, Berlin, Palermo,
Köpenhamn o. s. v. Under åren 1864-66,
1868, 1870—73, 1876, 1878-79 var hon
på längre eller kortare tid anstäld vid
vår lyriska scen och har der utfört en
mängd olika roller, bland hvilka vi
särskildt vilja framhålla Valentine i
"Hugenotterna", Margareta i "Faust",
Mig-non och Afrikanskan, men framför alla
Leonora i "Fidelio", hvilkerri Signe Hebbe
hade en framställararna som förtjenade
det högsta beröm. Under åren 1874—77,
då den norska operan i Kristiania var i
sitt flor, var hon en af dess förnämsta
stödjepelare, som genom sin rika
repertoar, möjliggj orde uppförandet af en mängd
större operor under denna korta tid.
Signe Hebbes röst kan ej kallas stor
i detta ords vanliga bemärkelse, men
den är sympatisk och intagande samt
utbildad med mycken omsorg; särskildt
är hennes fina frasering och vårdade
uttal af texten värd beundran, och hon är
en högst framstående talang inom den
nyfranska skolan den hon med förkärlek
studerat. Som skådespelerska står hon
mycket högt och äfven hennes
vedersakare (och hon har många sådana, i
synnerhet inom teatern) måste dock här
erkänna hennes öfverlägsenhet. Man
har, måhända med skäl, förebrått henne
att hon allför mycket skattar åt det
plastiska elementet, alltför mycket
färglägger den starkare effekten, men det är
också naturligt att detta skall sticka bjert
i ögonen då hon uppträder bland våra
sångartister, dem man i allmänhet visst
icke kan förebrå något fel i det
afseendet, utan tvärtom motsatsen.
Hebert, Antoine Auguste Ernest,
fransk målare, föddes 1817 i Grenoble,
var lärjunge hos David d’Angers och
sedan hos Paul Delaroche, fick prix de Borne
1839 för sin tafla "Faraos bägare hittas i
Benjamins säck" och bodde sedan under
tio år i Italien. Sedermera har han
äfven vistats i Born såsom direktör för
franska akademien i Villa Medicis.
Hebert har blifvit kallad "Malarians
målare". Det var genom sin tafla
"Malaria" (1850, finnes nu i
Luxembourgmuseet) han vann sitt rykte. Men den sjuka
stämning, som i denna tafla gjorde en så
gripande verkan, har sedan följt honom
i hans skildringar både af religiösa
tilldragelser och. af italienskt folklif och ofta
förminskat det omedelbar^ intrycket af
hans taflor. Hebert är romantiker och
idealist, han har åtskilligt af den äldre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
