Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Heidecken, Per Gustaf von - Heinlein, Heinrich - Helander, Charlotte - Helander, Sven Victor - Helsted, Axel Theophilus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flerårigt lidande afled H. i Stockholm
d. 21 febr. 1864.
Heinlein, Heinrich, de tyska
landtskapsmålarnes Nestor, född 1803 i
,Weil-burg (Nassau). Han egnade sig först åt
arkitekturen, men öfvergick sedan till
landskapsmåleriet, hvari han utbildade
sig enbart genom studiet af naturen. Hans
i nästan alla offentliga och enskilda
samlingar befintliga landskap, hvilkas motiv
nästan alltid äro hemtade från tyska
alperna, utmärka sig genom en storartad,
allvarlig uppfattning, en hög poetisk,
romantisk stämning och korrekt teckning,
men förefalla emellanåt något
maniererade. Han är hedersledamot af
akademierna i Wien och Munchen.
Helander, Charlotte, f. Jansson,
svensk skådespelerska. Hon var född i
Stockholm d. 12 maj 1851 å kungl,
slottet (der fadern var lykttändare) och kom
vid 17 års ålder till teatern, först till
Se-1 inder-Berndtska sällskapet, sedan (1871J
till Kungliga teatern, der hon utförde
åtskilliga roller, likväl utan större
betydenhet. Det var Wilhelm Åhman förbehållet
att vid Göteborgs teater leda och bringa i
till blomma hennes vackra anlag. Dit
kom hon 1873, efter att samma år ha
ingått äktenskap med skådespelaren Adolf \
Helander. Hon utförde å sist nämda scen
bl. a.: Jolanta i "Kung Renés dotter",
Juliette i "Män af ära", Constance i
"Fjä-rilsfebern", Laura i "De små fåglarne",
Anna i "Min ros i skogen", Madeleine i
"Tartuffes urbild", Graziella och Adéle
de Senanges i pjeserna af samma namn,
Helena i "En midsommarnattsdröm",
Sigrid i "Daniel Hjort", Fanny i
"Barnhusbarnen", Frun i "För nervösa fruar "
Alice i "Börd och förtjenst", Agathe
"Den hvita halsduken", drottningarna;
Anna i "Ett glas vatten" och Maria Fran
ziska i "Drottningens gemåP.
När hon från och med säsongen
1874-75 knöts vid Stockholms Nya teaters scen,
fick hon den ena uppgiften efter den
andra åt sig anförtrodd. Hon utförde bl.
a. drottningen i "Farinelli", Jolanta i
"Kung Renés dotter", Maritana i "Don
Cæsar de Bazano", Lady Teazle i
"Ta-delskolan", de unga fruarna i "Cornelius
Nepos" och "Mellan barken och trädet",
Regina i "Regina von Emmeritz",
Cecilia i "Solen sjunker" m. fl., dem hon ock
utförde med den naturligaste enkelhet och
behag. Hennes sista nya roll var Berthe
i "Sfinxen", som hon utförde för första
gången den 15 april 1877. Men inom
kort bröt sjuklighet hennes lofvande
konstnärsbana, just i dess vackraste blomning.
och 9 april 1879 afled hon, efterlemnande
minnet af en af de älskvärdaste
personligheter, som någonsin uppträdt å den
svenska skådebanan. *
Helander, Sven Victor, född i
Göteborg 1839, studerade vid konstakademien
i Stockholm och for sedan till Dusseldorf,
der han fortsatte sina studier under den
berömde Vautier. Flere genretaflor af
honom, i historisk kostym, syntes på våra
utställningar på 1860-talet, och 1869
kallades H. till agréé af konstakademien.
Gift och sedan länge bosatt i Dusseldorf,
nämdes han 1878 till svensk och norsk
vice konsul derstädes. 1881 deltog han
med tvänne porträtt i Göteborgs
konstutställning.
Helsted, Axel Theophilus, dansk
genremålare, är född i Köpenhamn den
11 april 1847 och son af den särskildt som
ritlärare ansedde konstnären F. F.
Helsted, hos hvilken han erhöll sin första
undervisning. 1866 och följande år ådrogo
sig ett par porträtt af honom
uppmärksamhet; derpå reste han till Paris och
studerade en tid under Bonnat, 1870—79
vistades han i Italien och hemsände
derifrån, utom ett porträtt af målaren
Küchler, åtskilliga värdefulla
genremålningar, deribland flera skildringar från de
romerska abboternas lif, som väckt
mycken uppmärksamhet genom sin älskvärda
qvickhet. 1882 fick han
utställningsmedaljen för sin "Fader och son", hvilken
inköptes till tafvelsamlingen på
Kristiansborg; här som äfven i senare arbeten
t. ex. "En friarscen" visar han sig som
en skicklig psykolog. I hans tidigare
arbeten är färgen något grå, i de senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
