Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helsted, Axel Theophilus - Hendriksen, Rasmus Frederik - Henner, Jean-Jacques - Hennings, Fru Betty Mathilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och personen blifva endast en bisak, har
Hellqvist likväl i de flesta fall förstått
att undvika.
Hendriksen, Rasmus Frederik, dansk
xylograf, är född i Köpenhamn d; 11
aug. 1847 och utbildade sig dels på
konstakademien i sin födelsestad, dels i Paris.
Han har utfört en mängd förträffliga
träsnitt, af hvilka många äro särskildt
utgifna, under det andra finnas dels i
böcker, dels i det af H. utgifna veckobladet
"Ude og Hjemme". Numera står han i
spetsen för Danmarks förnämsta
xylografiska institut.
Henner, Jean-Jacques, född 1829 i
Elsass, är en af Frankrikes mest
originella och mest olika bedömda målare i
vår tid. Han framställer oftast den nakna
menniskokroppen med ett slags mystiskt
landskap till bakgrund, modellerar ytterst i
sorgfälligt sina figurer i en enda färg,«|
liknande elfenben, höljer dem i en
egendomlig dager, som borttager alla
konturer och har föga att skaffa med naturlig
belysning. Hans taflor se ut att vara
målade endast med hvitt, elfenbenssvart
och med landskaps-bakgrundens mystiskt
mörkgröna^ färg. Den finaste poetiska
känsla i färgsammansättningen har dock
ingen kunnat frånkänna hans taflor, lika
litet som man kan neka till att han med
små medel kan nå en ovanlig effekt.
Hans anhängare anse honom såsom
Frankrikes främste konstnär bland de nu
lefvande ; för flertalet af åskådare blifva hans
dukar oförstådda och, snarare bizarra än
anslående.
Henner var lärjunge till Gabriel
Guérin i Strassburg och Drolling i Paris, tog
romerska priset 1858, uppträdde derefter
med »Adam och Eva påträffande Abels
lik" och sedan med* "Badande qvinnor",
nymfer, Najader, Magdalena, "Källan"
"Kristus i grafven", och andra mytologiska
eller religiösa ämnen. "Susanna" (1864,
i Luxembourg) är ett af hans bästa
arbeten. "Den barmhertige samaritanen"
(äfven i Luxembourg) är betecknande för
konstnärens teknik. "L’Alsacienne",
skänkt åt Gambetta, är troligen Henners
mest beryktade arbete. Henner har
äfven målat många porträtt. Den franska
kritiken förklarar honom vara en stor
ande, som alltid kommer att framstå
såsom en af sin tids främste och hvars
odödliga verk af kommande slägten skola
vördas i vida högre grad än hvad
samtiden skattar dem.
Hennings, Fru Betty Mathilda, född
Schnell, född i ’Köpenhamn d. 26
oktober 1850, dansk skådespelerska, kom som
åttaårigt barn i kungl, teaterns
ballett-skola, der hon under loppet af få år
utbildade sig till en framstående dansös.
Hon användes redan vid unga år i flera
af Bournonvilles balletter, men fick dock
först under säsongen 1866—67 sin första
stora roll, då man i brist på någon annan
måste tilldela henne Astrids roll i
balletten "Valdemar". Försöket utföll så
lyckligt, att hon från detta ögonblick var att
betrakta som ballettens primadonna,
hvilken snart fick en mängd betydande
mimiska roller, bl. a. i ’ Sömngångerskan",
"Thrymskviden", "Fjernt fra Danmark»
och "Valkyrian». Hennes fysiska krafter
räckte emellertid icke till i ballettens
tjenst pch hon bad derför direktionen vid
teatern befria henne från flera nya roller,
emedan hon tänkte försöka sig i det
re-citerande skådespelet. Det väckte
förvåning att. hon, som trots sina unga år
intog en så framstående plats vid balletten,
ville lemna denna för att pröfva, hvad
hon dugde till som skådespelerska, men
sakeik var den att hon redan en’ lång tid
blifvit grundligt förberedd och instruerad
af professor Höedt, hvilken strax
upptäckt, hvilka ovanliga gåfvor bodde i den
unga flickans klena kropp. D. 13 dec.
1870 uppträdde hon på kgl. Teatern som
Bose i Moliéres »Fruntimmersskolan»,
och hennes debut blef den mest
fullständiga framgång. Nu hade man funnit
idealet af en Ingénue. Allt hos heime,
natur och konst, smälte samman till ett så
fulländadt helt, att publiken jublade af
hänförelse öfver hennes spel. I sina två
nästa, roller, Nancy i "Missförstånden» och
Agnete i »Elverhöi», fick hon tillfälle att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
