- Project Runeberg -  Europas konstnärer /
227

(1887) [MARC] With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hultmann, Fritz Wilhelm - Hunt, Adolphe Joseph - Huszár, Adolf - Hwasser, Ebba Charlotta Elisa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

trädde sista gången på kgl. Teatern d.
1 juni s. å. som presidenten i "Ferréol".

Hunt, Adolphe Joseph, fransk
kopparstickare, född 1839 i Paris, studerade*
kopparstickarkonsten under
Henriquel-Duponte samt målarkonsten under L.
Cogniet, utbildade sig från \SbS—62 i École
des beaux-arts, och — sedan han 1862
erhållet det stora Eom-priset — i Born
från 1863—67. Af hans hitills utgifna
blad äro de förnämsta: "Priset i
båg-skjutningen", efter van der Helst (i
Louvren); Violinspelaren, efter Rafael (i
Sciarra-galleriet) ; "La Vierge de délivrance"*
efter Hebert, och "den florentinske
skalden", efter Cabanel. 1878 erhöll han
hedersmedalj vid den internationela
utställningen.

Huszár, Adolf. Ungersk bildhuggare.
Är född 1842 och har erhållit sin
förnämsta konstnärsutbildning i Wien. Han
liar gjort sig känd genom sin medverkan
att hedra minnet af de statsmän och
krigare, hvilka kämpat för Ungerns
nuvarande fria statsskick. Så har från
Hussars atelier utgått de statyer af
statsmännen Deák och Eötvös samt skalden
Petöfi, hvilka pr}Tda hvar sin öppna plats
i Ungerns hufvudstad, den 1880 i
Siebenburgen resta statyn af general Bem samt
•den storartade minnesvården öfver de af
Haynau den 6 oktober 1849 på fästnings
-glacisen vid Ärad afrättade 13 ungerska
generalerna.

Hwasser, Ebba Charlotta Elisa, fru,
född Jacobson, den 16 mars 1831, svensk
skådespelerska; antogs till extra elev vid
kgl. teatern i sin födelsestad Stockholm,
då hon var sjutton år, och vardt kort
derefter ordinarie elev med kontrakt.
Halft annat år senare, 1850, således vid
nitton års ålder, beträdde hon som
skådespelerska för första gången den kgl.
scenens tiljor. Med intagande behag och
sprittande lekfullhet utförde hon Maries
roll i "Lilla kusin", och från den aftonen
var hon ständigt enaf allmännhetens
förnämsta gunstlingar. Hon användes
under sin första teatertid hufvudsakligen i
naiva roller, för hvilka hennes ungdom
och figur förnämligast lämpade sig; men
snart öfverlemnades åt henne ganska
betydande uppgifter, och den unga
skådespelerskan utvecklade sig till en
konstnärinna af hög rang, hvilken i årtionden
bibehållit sin plats som en af samtidens
förnämsta dramatiska artister. Hennes
rollomfång är mycket stort och omfattar
alla grader, från sorgspelet ända till
farsen. Onekligen gör dock hennes
skaplynne henne mest lämplig för det högre
skådespelet, i hvilket hon också firat sina
största triumfer, och fru Hwasser är en
af vår tids sällsynta "tragediennes"; men
äfven i komedien, till och med i den som
man brukar kalla den lägre, har hon ofta
vunnit stor framgång. Kritiken har haft
ett och annat att anmärka om denna
skådespelerskas brist på omedelbarhet i vissa
roller samt om hennes äfven till komedien
från det högre skådespelet någon gång
öfverförda framställningssätt, hvilket
endast i den sist nämda konstarten har sin
rätta plats; men visst är, att hon ständigt
bemödat sig om ett allvarligt studium och
med samvetsgrann ihärdighet sökt lösa
och lyckats lösa uppgifter af äfven mycket
svårlöst natur. En brinnande kärlek till
konsten har hjelpt fru H. att öfvervinna
svårigheterna, och det har varit hennes
aldrig hvilande arbete för att ytterligare
fullkomna sig, som beredt hennes
förnämsta framgång. Man har fru H. att tacka
för möjligheten af att många utmärkta
stycken kunnat upptagas på den kgl.
svenska scenen, hvilka utan hennes stora
talang aldrig kunnat der gifvas, samt att
de sedan kunnat der bibehållas. En bland
hennes förnämsta roller är Thusneida i
"Fäktaren från Eavenna", der hennes
kraftiga skaplynne kunnat med frihet röra
sig och der hon derför redan vid unga
år med storm eröfrade åskådarnes bifall
En annan, senare framstäld roll är titel
rollen i "Eru Inger till Östråt", som i
fru H :s framställning tillhör en af
samtidens förnämsta. Hennes Maria Stuart i
Schillers sorgespel och i Björnstjerne
Björnsons drama äro också synnerligt
betydande. Hennes Hjördis i "Härmännen"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:44:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/eurkonst/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free