Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Keyser, Nicaise de - Kiærschou, Frederik Christian Jakobsen - Kindermann, August - Kindt, Adèle - Kinmansson - Kinmansson, Fredrik Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försökte sig då i stället med
bataljmålningen och gjorde stor lycka genom en
tafla från slaget vid Courtray 1302 samt
striden vid Worrington (1839), som
blifvit nästan lika berömd som snart
derefter de båda kända taflorna af de Biefve
och Gallait. Men med dessa hade han
också nått sin höjdpunkt. Hans senare
historiska genrebilder, liksom hans
porträtt, visade en insigtsfull komposition och
ett elegant lappverk, men intet djupare
innehåll, t. ex. den fina slickade
budoar-bilden från .Rubens atelier, kejsar
Maximilian och hans gemål Maria af
Bour-gogne besökande den sjuke målaren
Mem-linc i Briigge, Milton och hans döttrar.
Mer lyckade äro "Kristi nedläggande i
grafven" (1860), en modern Caritas och
Tians mästerliga porträtt: ett fruntimmer
i svart atlasklädning. 1864—66 målade
han i akademibygnadens vestibul i
Antwerpen den "dervarande konstens
utveckling från äldsta till nu varande tid".
Sedan 1855 är han direktör vid denna
akademi.
Kiærschou, Frederik Christian
Jakobsen, dansk landskapsmålare, född i
Köpenhamn d. 26 mars 1805. Sedan han
genomgått akademiens skolor och en tid
uppehållit sig såsom dekorationsmålare,
egnade han sig uteslutande åt
landskapskonsten. Från 1840—43 var han
utomlands, mest i Bayern och Tyrolen. 1845
hlef han medlem af danska och 1848
medlem af kgl. svenska akademien, 1859 fick
han titel af professor. En af hans bästa
taflor, "Sjællandskt landskap" (1871), eges
af den kgl. tafvelsamlingen.
Kindermann, August, tysk
operasångare. Född 1816 i Berlin. Medverkade
först i kören vid dervarande opera,
uppträdde sedermera i Leipzig som solist i
djupa baspartin. Under tiden hade hans
stämma utvecklat sig till en härlig
bariton, och han egnade sig nu med all flit
åt detta sångfack. 1847 blef han fästad j
vid hofteatern i Munchen, der han vardt
publikens gunstling. Sedermera
öfvertog han regissörskapet vid nämda scen.
K:s förtjenster bestodo i en kraftig,
välljudande stämma, mångsidig
skådespelareförmåga och ett fördelaktigt yttre.
Till hans bästa uppgifter räknas Figaro
i "Barberaren" och Mozarts opera med
samma namn, Tristan i "Jessonda", Lord
Asthon (Lucie), Czar Peter ("Czar och
timmermannen") och Kasper ( "Frisky
t-ten"). Två sina döttrar, Maria och
Hed-vig, har han utbildat för operascenen.
Kindt, Adèle, belgisk historie- och
genremålarinna, född i Bruxelles 1805.
Sedan hon åtnjutit sin första
undervisning i konsten af Sophie Frémiet,
Davids elev, började hon 1828 studera i
Navez’ atelier och fick redan vid 23 års
ålder första priset för sin tafla: Egmonts
afsked från sin gemål. Med lika stort
bifall mottogos hennes öfriga taflor, hvilka
inbringade henne talrika medaljer och
ärebetygelser, t. ex. en scen ur
Melanchtons lif, Elisabeth af England uttalar
dödsdomen öfver Maria Stuart, och hennes
genrebilder: den motsträfvige skolgossen,
blomsterflickan, "Lycklig som en konung"
Under senare åren hafva inga taflor af
henne kommit inför allmänheten.
Kinmansson. Ett i den svenska
teaterns historia högt aktadt namn, som
burits af fem personer, tillhörande den
kungl, skådebanan.
1. Fredrik Gustaf Kinmansson,
"aktör och sångare vid Operan samt
Dramatiska teatern", född den 27 maj 1787
i Stockholm, der fadern var privatlärare;
anstäld först vid kungl, operans ballett
samt, 1806, öfverflyttad till den då nyligen
inrättade elevskolan, som stod under
ledning af fru Sofia Lovisa Gråa och ur
hvilken utgingo skådespelaren J. Gr.
Lindman, skådespelerskorna fruarne Eriksson,
Torsslow, Sevelin, Bock, m. fl.; antogs
till aktör 1812 och uppträdde snart i flere
sångroller, i hvilka han gjorde lycka för
sin vackra basröst, som understöddes af
god musikalisk bildning. Hans minne
har gått till efterverlden för utförandet
af flera partier i operor, såsom Sarastro
i "Trollflöjten", Gottfried i "Det befriade
Jerusalem", Mikeli i "Vattendragaren",
titelrollen i Sacchinis stora opera eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
