Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krebs, Marie - Kretschmer, Joh. Herman - Kreutzer, Rudolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väckte dervid stor uppmärksamhet för
sin uppfattning och sitt återgifvande af
hvarje slag af musik, men företrädesvis
af den tyska klassiska, hvarförutom man
beundrade hennes fulländade tekniska
färdighet och häpnadsväckande minne,
som tillät henne spela de vidlyftigaste
tonyerk utantill. »Som
Londonanställningen endast gälde för en viss tid af
året, lät hon de öfriga månaderna höra
sig i flera af Tysklands större städer.
1866 utnämndes hon till k. sachsisk
kara-marvirtuos, en sällsynt utmärkelse vid
hennes ålder. I Wien rönte hennes spel
samma bifall som annorstädes. Likaså i Paris,
der hon uppträdde våren 1867. Efter en
samma år företagen konsertresa i Italien
erhöll hon ett anställningsanbud för
A-merika med ett honorar af 36,000 francs
för ett halft år. Hon afslog dock detta
förmånliga anbud och begaf sig ej
förrän på sjuttiotalet till guldlandet å andra
sidan verldshafvet.. Det finnes få länder,
hvarest hon ej sedan dess med framgång
gifvit konserter. Sverige har hon dock
hittills ej besökt.
Kretschmer, Joh. Herman,
genremålare, född i Anklam 1811, arbetade i
Wachs atelier i Berlin 1829—31 och
intogs derefter vid akademien i Dusseldorf,
der han började med genrebilder, utförda
i den då omtyckta något sliskiga
romantiken, t. ex. "Rödlufvan" och "Askungen"
(1836). Men sedan han 1838 besökt Rom
samt 1840—1841 gjort en resa genom
Grekland, Konstantinopel och Egypten,
inträdde en fullständig omhvälfning
så väl i hans val af motiv som i hans
målning. ISTu uppstodo hans mästerliga
taflor från Orienten, hvilka högst
karakteristiskt skildra den der rådande
naturen och folklifvet, t. ex. frukosten i
öknen (i storhertigens af Oldenburg ego),
den af Samum öfverraskade karavanen
(1844, museet i Leipzig). Sedan han 1845
bosatt sig i Berlin, blef han icke länge
trogen denna riktning, i hvilken han så
väl lyckats, men utförde flere ganska
tilltalande mestadels humoristiska
genrebilder, stundom äfven scener ur preussiska
historien; bland de senare nämnas: den.
store kurfurstens landstigning på Riigen,
pagen Seidlitz’ första lustfärd med
markgrefven af Schwedt, bland öfriga
genrebilder: provinsialläkaren till häst,
tålamodsprofvet, m. fl. Han har äfven
försökt sig i radering och målat flere
aqvareller, bland hvilka kan framhållas
albumet till minne af drottning Viktorias
besök vid Rhen (1845). Som en af sin
tids mycket flitiga porträttmålare visade
han sig redan i Grekland och Egypten
(drottningen af Grekland, sultan
Ab-dul Medschid m. fl.)
Kreutzer, Rudolf, fransk tonsättare
och violinist. Föddes i Versailles 1766 af
tyska föräldrar. Fadren var hans första
lärare å violin. Tolf år gammal
uppträdde han under allmänt bifall och
föredrog året derpå i Paris en violinkonsert
som han sjelf skrifvit. 1784 utgaf han
från trycket sex duetter för violin och
violoncell. Vid tjugufyra års ålder vann
han anställning i orkestern vid Théåtre
Italien (sedermera Opera comique). Här
fick han tillfredsställa sin lifliga lust att
skrifva för scenen. Visserligen föll hans
första opera igenom, "Jeanne d’Arc" (1791),
men deraf lät han icke bekymra sig,
utan fortsatte flitigt att sätta i musik de
libretter som den tidens förnämste
dramatiska författare stälde till hans
förfogande. Af dessa
hans arbeten hafva
operan "Lodoiska" och sångkomedien "Paul
och Virginie" äfven uppförts i Stockholm.
1796 företog han en konsertresa till
Italien, Tyskland och Nederländerna,
Öfverallt föremål för hyllningar af en mindre
vanlig art. Han återvände nu till Paris,
der han utnämdes till soloviolinist vid
Stora operan och sedermera, 1817, till
förste kapellmästare. 1824 mottog han
öfverinseendet af hela den musikaliska
förvaltningen vid nämda teater. Knapt
hade kan erhållit afsked med pension,
förrän han 1826 träffades af
upprepade-slaganfall. Han dog i Geneve 1831.
Som violinist hade K. anslutit sig till
Viottis mönstergilla spelsätt, som han
ytterligare utbildade, så att han blef en af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
