Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kreutzer, Rudolf - Krohg, Kristian - Krohn, Frederik Christoffer - Krohn, Georg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de främste målsmännen för den
betydande violinskola, som, ledande sitt
upphof från Italien (genom Tartini och
Paganini), i Frankrike vann genom Baillot
K. och Eode de lifligaste sympatier och
i Tyskland genom L. Spohr nådde sin
höjdpunkt och sin afslutning. Den
gedigna klarheten och den stora och rena
tonen, som utmärkte denna skola, kunde
icke bringas i glömska af Paganinis
efterföljare med deras i flere fall intressanta,
fast oftast mera bländande än verkligt
konstnärligt gedigna spel. Kreutzers
utmärkta, snart sagdt klassiska etyder
ansluta sig troget till den af honom som
violinist företrädda riktningen. De bilda
grundvalen för studiet af det gedigna
violinspelet och äro ännu flitigt anlitade.
Af K:s öfriga framstående arbeten må
nämnas hans sexton violinkonserter, hans
violinduetter och många
kammarmusikverk. Bland hans sednare arbeten för
scenen hafva pantomimballetterna "Clary
eller giftermålslöftet" (Clary ou la
Pro-messe de mariage) och "Paul och
Virginie" jemväl gått öfver svenska
opera-scenen. Beethoven har åt den franske
tonsättaren rest en minnesvård, som till
evärdliga tider skall bevara Kreutzers
namn: B. har nämligen tillegnat honom
sin härliga duo-sonat op. 47, den s. k.
Kreutzer-sonaten.
Krohg, Kristian, född i Kristiania
d. 13 aug. 1852, norsk genremålare.
Bedan under skolåren visade K. håg och
anlag för ritning, och sedan han 1869
hade blifvit student, ämnade, han
öfverge studierna för att helt offra sig för
konsten. Hans faders, den berömde
skandinaven G. C. Krohgs, önskan bestämde
honom emellertid till att först afsluta
sina juridiska studier. Sedan han 1873
blifvit- juris kandidat, begaf han sig till
Carlsruhe, der Giissow på den tiden
verkade, och medföljde sedan sin lärare, när
denne 1875 öfverflyttade till Berlin.
Sedermera drog han med statsstipendium
till Paris, der han helt och hållet ingick
i den moderna franska riktning, som
har påtryckt den yngsta norska
konstgenerationen dess prägel. Utan att
egentligen ansluta sig till
impressionisternas riktning, har han på ett
känbart sätt blifvit berörd af den moderna
realismen, och står måhända som dess
mest utpräglade representant i det unga
Norge. Hans lotstaflor, hans "symamsell",
som blifvit öfverväldigad af sömnen i
dagbräckningen, hans porträtt af
statsministern Sverdrup äro alla förträffligt
ur lifvet gripna bilder, som röja en djerf
talang af hög rang.
Krohn, Frederik Christoffer, dansk
medalj gravör, född vid Sorö d. 4 augusti
1806, död i Köpenhamn 1883, utbildade
sig först till bildhuggare under Dajez,
derpå till stämpelgravör under H. E.
Freund. 1835 vann han stora guldmedaljen
för en skådepenning till minne af
Wessel och reste sedan med stipendium till
Bom, der han tillbragte flera år. Från
1841—1873 var han gravör vid Myntet
och skar stämplarne .till de flesta under
denna period präglade danska penningar.
Bland hans större arbeten kunna
nämnas åtskilliga kröningsmedaljer 1839, en
skådepenning med anledning af den
Oldenburgska ättens 400-års-fest samt flera
premiemedalj er.
Krohn, 1) Georg, norsk skådespelare,
född i Bergen 1831, student 1849, hade
redan under studentåren ett namn som
en framstående skådespelaretalang och
scenisk amatör. Han uppträdde första
gången på Bergens teater 24 okt. 1856
som Erasmus Montanus och gjorde
mycken lycka, och man såg genast att man
ej stod infor en vanlig debutant i ordets
allmänna betydelse. Ekonomiskt
oberoende, följde han sin kallelse som
konstnär, i det han ofta afbröt sin
regelmessiga sysselsättning vid teatern genom
resor till utlandet, hvarunder han vistades
en längre tid bl. a. i Paris. Vid
Bergens scen stannade han så länge den
leddes af Björnson, och efter dennes afgång
öfvertog Krohn sjelf ledningen under
säsongen 1859—60, men gick derefter
öfver till den s. k. norska teatern i
Kri-I stiania. Vid dess sammansmältning med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
