Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krohn, Georg - Krohn, Olufine, Elisabeth - Krohn, Louise - Krommer, Franz - Kronberg, Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kristiania teater blef han en af dennas
förnämsta krafter och var redan utnämd till
dess artistiske direktör 1868, men
utnämningen kom honom till handa först efter
det han hade afrest för att bosätta sig
i Paris. Hemkommen derifrån, verkade
Tian ännu en tid som skådespelare, men
angreps 1870 af en sinnessjukdom, som
gjorde slut på hans lif. Krohn var på
sitt område obetingadt en framstående
skådespelare. Hans talang låg fjerran
från sådana uppgifter, der
personlighetens omedelbarhet, känslans lyrik och
Innerlighetens värme i främsta rummet
" kräfves, men med en skarp intelligens
och en ren smak förenade han en
betydlig begåfning i typframställning, i syn- j
nerhet på det komiska området, och
särskildt der hvarest den konstnärliga
uppfattningen af rollen mera färgas af
satiren än af det omedelbara infallet. Till
sina innersta nervrötter sann, djupt
kölnisk och i sin verkan ännu
oöfverträffad af efterföljarne i rollen var hans
berömde Lundestad i "De unges förbund".
Den glänsande virtuositet, hvarmed han
här i få drag och med en aldrig
öfverdrifven men alltid osviklig realism
afvägde skälen för hvad publiken borde se
och hurudan den sluge bonden borde visa
sig i sin omgifning, skall för alltid hafva
gifvit honom den utmärkte skådespelarens
prägel. Äfven hans Erasmus Montanus
var af stort värde; han gjorde denna roll,
otvifvelaktigt i äkta Holbergsk anda, rent
komisk, utan någon tendens att uppleta
de icke befintliga "tragiska dragen", men
lian behandlade den med ett yttre lugn
och enkelhet, som verkade så mycket
mera komiskt, der konflikterna infinna I
sig. Äfven en del andra roller, som i
sitt slag hade beröringspunkter med de
nu nämda, träffade han ypperligt; men
•det område, der han kunde prestera det
utmärkta, var dock begränsadt.
Utanför detta hade man visserligen alltid
inför honom den behagliga känslan afhans
från hemmet och lifvet förvärfvade fina
bildning och luttrade smak, som var
ytterligare utvecklad genom talrika resor,
samt af hans skarpa förstånd, hvilket
all-tid ledde honom till att forma säkert
och korrekt, men han blef, utanför sitt
eget lilla område, ofta torr och saftlös.
Han var alltså långt ifrån den ståndpunkt,
som vid teatern betecknas med utiliteten;
tvärtom var han i hög grad specialist
och som sådan ypperlig.
2) Olufine, Elisabeth, född Sullustad,
i Bergen 1836, den föregåendes hustru,
skådespelerska, verkade så väl i Bergen
som i Kristiania och var bland annat
omtyckt i vådevillen, men drog sig på
sextiotalet helt och hållet tillbaka från teatern.
3) Louise, de föregåendes dotter, född
i Kristiania 1865, debuterade på
Kristiania teater 1882, der hon f. n. i
ingénue-roller synes lägga i dagen en icke
obetydlig talang.
Krommer, Franz, tysk violinist och
tonsättare. Född 1759 i Kamenitz
(Mähren). Sedan han beklädt åtskilliga
olikartade musikposter i Ungern, åtföljd^
han furst Grassalkowitz till Wien som
kapellmästare. Efter furstens död hade
K. god förtjenst genom sina
musiklektioner och sina synnerligen omtyckta
tonsättningar. 1818 blef han
kammarkapellmästare och hofkomponist och
beledsagade ofta kejsar Leopold på dennes
in- och utländska resor, hvarvid han vardt
föremål för det hjertligaste emottagande.
Han dog i Wien 1831. Som violinist
förvärfvade han sig ett värderadt namn.
Dock var det företrädesvis som
tonsät-! tare han gjorde sig berömd. Hans
arbeten uppgå till ett par hundrade :
kyrkomusik, symfonier, harmonimusik,
konserter och sonater för snart sagdt alla
brukliga instrument, en hel mängd
kammarmusikverk m.- m.
Kronberg, Julius, svensk målare, född
i Karlskrona den 11 december 1850, blef
inskrifven i målarakademiens i Stockholm
principskola vid tretton års ålder, blef
två år senare, 1865, elev af akademien,
täflade 1868 om statens pris med
"Johannes i öknen", der han med föga
framgång sökte åstadkomma något ovanligt
i färgverkan, och vann så år 1870 kung-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
