Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lidbeck, Brita Catharina - Liebe, Anna Dorothea - Liebe, Johanna Emilie - Liedberg, Julia Henrietta Euphrosyne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nära tre oktaver och tillika ett utmärkt
vackert piano och mezza voce, men
derjemte ett forte, som kunde öfverrösta den
starkaste orkester.
De senare åren af sitt äktenskap
vistades hon ofta i hufvudstaden, der hennes
man 1Ö29 afled som riksdagsman. Der
bosatte hon sig för alltid som enka.
Det var här hon gjorde bekantskap
med den tidens största sångerska, m:me
Catalani, hvilken icke nog kunde
beundra hennes röst och önskade att hon
uteslutande skulle egna sitt lif åt sången.
De båda sångerskorna knöto ett
förtroligt vänskapsband och invaldes 1827
samtidigt till ledamöter i Musikaliska
akademien.
Lysande anbud gjordes den svenska
näktergalen, som blott behöft att i
konstens skola utbilda sin röst, för att må
hända en gång vid sidan af CataTani ha
kunnat intaga en plats i konstens
pan-teon. ♦ Men fru L. älskade oberoendet
allt för mycket för att beträda den
egentliga konstnärsbanan.
Ett olyckligt fall fjettrade henne de
sista åren vid sjuksängen. Emellertid
bibehöll hon ända till det sista sitt ljusa
förstånd, sitt ovanliga minne’ och sin
lifliga inbillningskraft. Under denna
hennes sjukdom utgjorde musik och sång
hennes glädje och tröst, och ännu med
de sista döende ljuden af den en gång
så klangfulla stämman döfvade hon, en
sångens svan, de svåra plågorna.
Döden slutade hennes lidande den 2 mar3
1864. Fru Michaeli*och Musikaliska
akademiens elever beledsagade med en
härlig sång hennes sfraft till dess sista
hvilorum. — Gift 1817 med professorn och
bibliotekarien vid Lunds universitet
Anders Lidbeck.
Liebe, 1) Anna Dorothea, född
Söl-ver, f. 1 juli 1784, dansk skådespelerska,
debuterade på kgl. teatern i Köpenhamn
d. 4 mars 1802 som Fulbert i "Den lille
matrosen". Hennes natur och yttre
hänvisade henne helst till subrettrollerna och
hon blef då också i den holbergska
komedien en Pernille af stor konstnärlig
betydelse, men samtidigt härmed tvingade
omständigheterna henne redan vid unga
år till det komiska, äldre rollfacket. På
detta område presterade hon under en
följd af år något mycket framstående,
så att hon icke utan skäl ansågs för en
af danska teaterns bästa komiska
skådespelerskor. 1830 drog hon sig tillbaka
från scenen och dog d. 29 juli 1838.
Hennes man, Georg Julius Liebe, debuterade
1809 på kgl. teatern, men blef icke
något vidare som skådespelare, hvaremot
han som regissör var den danska scenen
till väsentlig nytta.
2) Johanna Emilie, född Egense,
f. i Köpenhamn, d. 31 okt. 1831, dansk
skådespelerska, var från barnaåren anstäld
vid kgl. teaterns ball ettkår, men
debuterade d. 27 april 1853 som Adelaide i
sångstycket ’"Köverborgen" och gjorde
icke ringa lycka genom sin vackra, väl
utbildade sopranstämma. Under det
teatern flera år saknade en verklig
primadonna, fylde fru Liebe på ett
förtjenstfullt sätt denna plats och utvecklade sig
efter hand äfven i dramatiskt hänseende
till en utmärkt konstnärinna. Under
uppförandet af "Hans Heiling" träflades
hon på scenen af en hjernsjukdom och
dog d. 5 maj 1881.
Liedberg, Julia Henrietta
Euphrosyne, född Widerberg, operasångerska.
Född 1824 i Stockholm. Efter att ha
vunnit inträde vid k. teatrarnes elevskola
1840, uppträdde hon l för första gången
den 26 januari nämda år, såsom en af
genierna i "Trollflöjten". Anna i
"Friskytten" blef hennes första betydligare
sångparti, den 3 oktober 1841. Af de
roller hon sedermera fick sig tilldelade
anslogo mest hennes Susanna i "Figaros
bröllop" och A.ngelina (Adéle) i "Svarta
dominon". Hon dog 1847. Af naturen
var hon begåfvad med särdeles lyckliga
anlag. Hennes sångröst egde visserligen
icke något större omfång, men tilltalade så
mycket mera genom en mjuk och behaglig
klang. Ett blygsamt och oskuldsfullt be^
hag utgjorde hufvuddraget i hennes
konstnärsskap, likasom i hela hennes väsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
