Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lind-Goldschmidt, Jenny Maria - Lindahl, Charlotte - Lindberg, August Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hennes apparition var den högst
intagande, utan att egentligen kallas vacker.
Näsan var väl något för bred, men ögonen
själfulla, leendet utomordentligt
behagligt; växten medelstor..."
* * *
Sent skall förvisso minnet förblekna af
den berömda sångerskan, desto hellre som
hon till hela sin person och konstnärsskap
var svensk och hennes fädernesland alltid
legat henne om hjertat — hvarom
föröfrigt jemte mycket annat vitna de högst
betydliga donationer och stipendier hon
med varm hand tid efter annan skänkt
till hemlandet. Också kunde hon med
fullt hjerta och af innerligaste
öfvertygelse nedskrifva de minnesord som
Göteborgs museum förvarar af henne:
"O, Sverige, du mitt gamla, mitt dyra fosterland!
Till Gud och dig var sjungen all min lefnads sång!"
Lindahl, Charlotte, skådespelerska
och sångerska, född i Stockholm 1833.
Anstäldes i början af 50-talet vid d. v.
Mindre teatern i Stockholm, der hon,
jemte Arnoldsson, Arlberg m. fl. genom
sitt intagande spel och behagfulla sång
uppehöll nämda teaters lyriska repertoar.
Bland de operetter, hvari hon å denna
scen, uppträdde må hämnas: "En
egendom till salu", "Teaterdirektören",
"Doktorn och apotekaren" oct "Fanchon", deri
hon utförde titelrollen. Gift 1858 med
grosshandlar Bianchini, då hon drog sig
tillbaka i privatlifvet. Först flere år
efter sin mans död beträdde hon åter
scenen, nämligen åren 1882—3 då hon å
Nya teatern uppträdde i ett par roller,
bl. a. som Martha i Goethes "Faust".
Lindberg, 1) August Johan,
skådespelare. Född i Hedemora d. 3 september
1846. En fattig gosse, blef han vid
tidiga år hänvisad att sjelf förtjena
sitt bröd och tog vid 15 års ålder
tjenst såsom uppassare å värdshuset Blå
porten i Stockholm samt kom sedan i
liknande befattning i Östersund. Här
beträdde han allra första gången tiljan.
Det var vid ett skarpskyttespektakel och
han utförde en af fruarnas roller i
Hedbergs komedi "Min vän löjtnanten". De
sceniska anlag han dervid ådagalade
gjorde att han uppmuntrades egna sig
åt skådespelarens kall, dit länge en stark
inre kallelse drifvit honom. Han
återvände till Stockholm och genomgick
kgl. teaterns elevskola spelåret 1865—66.
Sistnämda år sökte han anställning vid
Lindmarkska sällskapet, då det förnämsta
svenska landsortssällskap. Han medförde
från elevskolans dåvarande föreståndare,
Johan Jolin, det vitsord att, trots då ännu
befintliga kantigheter, vara en af de mest
lofvande adepter, som på länge utgått
från den nämda skolan. Hans
anställning hos hr Lindmark blef emellertid ej
långvarig, utan han öfvergick till J. F.
Lundgrens trupp, der han qvarstannade
i tre år, samt derefter till Elfforska
sällskapet. Med detta sällskap — der
Lindberg i sina fortsatta sceniska
studier leddes af direktrisen sjelf samt
Rudolf Forsberg — spelade Lindberg
både i Sverige och Finland samt
började väcka allt större uppmärksamhet.
Sommaren 1870 försökte han sin lycka i
Stockholm å Humlegårdsteatern i Edvard
Bäckströms ungdomsförsök "En härfva",
men giorde här ingen vidare lycka, ej
heller när han följande år å kgl. teatern
försökte sig som Richard Sheridan. Åren
1872—74 var han anstäld vid Svenska
teatern i Helsingfors. Bland de
uppgifter han här, med växande framgång
utförde, må nämnas: George Stephenson
i Dietrichsons "En arbetare", Richard
Sheridan, Bassanio i "Köpmannen i
Venedig", Leontes i "En vintersaga" och
von Stöbern i Benndtssons "Ur lifvets
strid". Efter att hösten 1874 uppträdt
å Nya teatern i Göteborg (d. v.
Rignérska), sattes Lindberg i tillfälle att göra
en studieresa till Paris. Här tillbragte
han 8 månader under flitiga sceniska
studier, förnämligast å Théâtre Français
och Théâtre Italien, å hvilken sistnämda
scen Ernesto Rossi då gaf gästroller i
flere Shakspeares stycken. Han har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
