Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindberg, Carl Johan - Lindberg, Johan Adolf - Lindegren, Amalia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och ensemblespelning. Ledamot af
Musikaliska akademien 1875. Konsertmästare
1883. L. har såväl i egenskap af
soIq-som ensemblespelare låtit höra sig vid
en mängd konserter i sitt hemland, i
Stockholm samt i utlandet. Som lärare har haij
utöfvat en fruktbärande verksamhet. Bland
hans elever nämna vi Anna Lang, hrr
Thore Aulin, Gustaf Lange, Sandqvist,
Sundqvist, Carl Johannesén m. fl.
Från trycket har L. utgifvit åtskilliga
instruktiva arbeten fiör violin: Tekni- J
ska studier (1873); Fingeröfningar (79); I
Nya studier (83); Violinskalor ^84).
4) <sp>Johan Adolf</sp, medaljör, född
i Stockholm den 4 sept. 1839,
egnade sig åt medalj gravyren under
ledning af Lea Ahlborn och Qvarnström och
började 1872 sin konstnärsbana med en
mindre minnespenning öfver Karl XY.
Han arbetade sedan medaljer åt
"Numis-matiska föreningen" (alltifrån 1875), en
minnespenning öfver Egron Lundgren
(1876), fru Hvasser (s. å.) o. s. v. samt
valdes 1876 till agréé af konstakademien.
1877 erhöll han ett reseanslag och
besökte utlandet, hufvudsakligen Paris, der
han arbetade hos Tasset och Oudinet.
L. fick sedan flere framstående
beställningar : så Upsala uuiversitets jubelmedalj
(1877), medaljen vid konstutställningen i
Göteborg (1881), vid k. teaterns
hundraårsfest (1882) o. s. v. Sistnämda år
erhöll L. å nyo ett reseunderstöd af
akademien. Sedan 1879 är han innehafvare
af ett konstnärsarvode å akademiens stat
med skyldighet att undervisa i
medaljgravyr.
Lindegren, Amalia, porträtt-och
genremålarinna, föddes i Stockholm 1814 och
begynte, så godt som utan någon
undervisning, att teckna och rita porträtt,
först i blyerts, sedan i svartkrita, en
konstfärdighet som länge var hennes
sysselsättning och gaf henne uppehälle.
Slutligen började hon äfven måla i olja
och kunde 1843 för första gången
uppträda vid konstakademiens utställning!
med tre porträtt af sist nämda slag. Det
var egentligen Qvarnström som
uppmärksammade hennes stora anlag och
uppmanade henne att i utlandet utbilda dem;
och 1849 blef det han som genomdref
att några yngre konstidkande
fruntimmer, bland hvilka fröken L. äfven var,
fingo tillträde till konstakademiens
undervisning under några månader. Hon
hade 1848 utstält generalmajor Akrells
porträtt, och detta jemte flere andra
bilder, presidentskan Sandels, brukspatron
Celsings barn m. fl., voro af så
framstående konstvärde, att hon 1850 erhöll ett
offentligt reseanslag, hvilket sedan flere
gånger förnyades. Hennes väg gick nu till
Paris, der hon egentligen endast
begagnade Ange Tissier’s undervisning, sedan
hon dock äfven en kortare tid besökt
Cogniets damatelier. Från Paris utgick
också 1854 hennes första genrekomposition, /
"Dryckesscen", som inköptes af
Stockholms konstförening och blef så omtyckt,
att den litografierad es och utdelades som
föreningsblad. Samtidigt eller kort efter
målade hon ock "Pilgrimen",
"Lutspelaren", porträtt af Qvarnström, målaren
Lindholm m. fl., samt blef 1853 agréé af
akademien. I slutet af s. å. lemnade hon
Paris och begaf sig till Dusseldorf, der
hon blott vistades en kort tid och med
allmänt bifall utstalde "De fader- och
moderlösa" samt "Enkan", frukter af
hennes senaste tid i Paris. I Munchen,
dit hon for 1854, målade hon
"Evangelisten Mattheus". Sedan färdades hon
till Born, som blef hennes vistelseort från
hösten 1854 till juni 1855, och der hon
utförde bland annat sin berömda "Flicka
med en apelsin" (1854, nationalmuseum),
"Italiensk bondqvinna med sitt barn",
"Pifferari", "Munken", ’TBlind gubbe med
sina barnbarn" m. fl. Än en gång
återsåg hon Paris (1855, 56), och först varen
1856 återvände hon hem samt blef strax
derefter ledamot af akademien. Samma
års sommar företog hon en studieresa i
Dalarne, och den blef af vigt, emedan
den lemnat henne ämnen till flere af
hennes mest bekanta framställningar
under det följande årtiondet: "Bondfamilj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
