Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindegren, Amalia - Lindenschmit, Vilhelm - Lindgreen, Ferdinand Ludvig Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Dalarne sörjande sitt döda barn"
(kallad "Lillans sista bädd"), "Söndagsafton
i en dal stuga" (nationalmuseum),
"Mormors öga", "Vallflickan" m. fl. Bland
hennes senare genretaflor (från och efter
1866) kunna nämnas "Frukosten" (begynt
i Paris, men fullbordad 1866,
nationalmuseum), ;;På väg till kyrkan", "Mors
lilla hjelpreda", "Fars hemkomst från
frukosten", "Marknadsfröjd i en
dalstuga", m. fl. De flesta af dessa
målningar utmärkas genom ett lyckligt valdt
och fint behandladt ämne ur det intima |
lifvet, en frisk och naturlig karakteristik
samt en teknik som, utan framstående
bravur, likväl fängslar genom sin
flärd-löshet och säkerhet.
Hvad som emellertid skaffat fröken L.
hennes förnämsta ryktbarhet är den följd
porträtt hon efter 1856 utfört, och af
hvilka flertalet, genom sin naturliga och
älskliga uppfattning, karakteristikens
elegans och färgens solida fägring, tillhör
det bästa som svensk porträttkonst i
detta århundrade har att uppvisa. I
synnerhet lämpar sig fröken L:s lena
pensel och sorgfälliga målningssätt för
qvinnopörträttet, helst den yngre,
blomstrande qvinnan, af hvilka bilder hon
skapat verkliga mästerstycken. Af den
långa listan på hennes taflor af detta
slag framhålla vi blott några: konung
Karl XY och drottning Lovisa
(nationalmuseum), konung Oscar II och
drottning Sofia, kronprinsessan Lovisa af
Danmark, erkebiskop Reuterdahl,
presidenten Åkerman, general Lefrén, målaren
Tidemand (Göteborgs museum), general
af Kleen, biskop Bring, generaldirektör
Falkman, prof. Fryxell, baron J. Lillje
-crantz, frih. H. Hamilton,
generalpostdirektör Roos, fru von Koch, f.
Hummelhjelm, frih. Palmstjerna, f. v. Celsing,
fru von Kræmer, f. Holst, fru Ström med
sitt barn, grefv. Plessen, f. Lewenhaupt,
fru Michaeli, f. Wahlström, Signe Hebbe,
fru Cederlund, f. Sommer, fru C.
Liljen-roth, f. Lundström, frih. Hamilton, f. af
Sandeberg, grefv. Taube, f. Ridderstolpe,
o. s. v. Många af dessa hafva varit
offentligt utstälda, och en del fins
återgifven i litografier och träsnitt, liksom
förhållandet äfven är med åtskilliga
afhennes bästa genretaflor.
Fröken L. har sedan sin stora resa
fortfarande vistats i hemlandet, med
undantag af ett par kortare utflykter till
Paris och Dusseldorf 1859 och 1861. Hon
är hedersledamot af "The female artistfs
society" i London samt erhöll 1866, vid
skandinaviska konstutställningen i
Stockholm, medaljen "Litteris et artibus".
Lindenschmit, Vilhelm, tysk
historiemålare, född i Munchen 1829, son af en
på sin tid ansedd målare med samma
namn. Lindenschmit studerade i tyska
städer och en tid i Antwerpen men
utbytte sedan den tyska undervisningen
mot fransk dylik. I Paris målade han
sina första bilder af betydenhet, slog sig
derpå ned i Frankfurt am Main och
flyttade sedan till Munchen.
Lindenschmit är känd både genom sina
stora kartonger "Frans den förstes
tillfångatagande vid Pavia",) sina
dekorativa väggmålningar, sina originella
pennteckningar, sina ur den antika verlden
hemtade motiv (en berömd "Narciss",
"Venus vid Adonis’ lik") och sina
historiemålningar "Knox och
bildstormar-ne", bilder ur Luthers lif m. fl. Hans
arbeten finnas i de flesta museer i
Tyskland.
Lindgreen, Ferdinand Ludvig
Vilhelm, dansk skådespelare, född d. 10
April 1770, öfvergaf studierna på grund
af sin håg att spela komedi och
debuterade på kgl. .teatern i Köpenhamn d.
19 nov. 1790 som Frontin i "Den
for-liebte Autor og Tjener." Han blef en
af teaterns bäste skådespelare och
utmärkte sig genom sitt genomtänkta, nar
turtrogna spel. Som komiker, särskildt
som "Jeppe paa Bjerget", står han i den
holbergska repertoaren oöfverträffad på
danska scenen. Den 1 januari 1838 gafs
på kgl. teatern en fest föreställning för
honom i anledning af de 50 år han då
varit anstäld vid denna scen; han
uppträdde sista gången d. 6 dec. 1838 som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
