Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mantzius, Kristian Andreas Leopold - Mara, Gertrud Elisabeth - Marak, Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grönholt i "Mästare och lärling". Från I
denna stund tillbragte han sin tid med att
öfverallt i landsorten, i skolor o. s. v.
uppläsa danska skaldeverk och uppväckte
genom sin utmärkta verksamhet i denna
riktning i hög grad folkets intresse för
den nationela literaturen. Han afled i
Köpenhamn d. 5 juni 1879. Hans son
Karl Mantzius, som debuterade på kgl.
teatern d. 1 september 1883, synes i flera
riktningar hafva ärft en del af faderns
dramatiska talang och ger hopp om sig
att blifva en god karaktersskådespelare.
Mara, Gertrud Elisabeth, tysk
sångerska, född 1749 i Kassel. Hon var
dotter af en fattig musiker och förlorade
tidigt sin moder. Hennes musikaliska
begåfning framträdde tidigt. Fadern
utbildade henne först till violinunderbarn
och for med henne till Wien och
London. I sistnämda stad upptäckte man
hennes sångtalang och hon anförtroddes
åt Paradisis ledning. Emellertid varade
icke hennes sångundervisning länge.
Sedan dess hade M. aldrig någon lärare.
1765 förde fadern henne till Kassel, i
förhoppning att bereda henne en
anställning vid dervarande hof op era, en plan
som dock icke realiserades. 1771 erhöll
hon lifstidsengagement vid
Berlineroperan med 3,000 thalers lön. Två år
senare gifte hon sig med violoncellisten
M. Detta giftermål blef dock icke
lyckligt och vann icke heller Fredrik den
stores bifall. 1780 undandrog hon sig
Berlinengagementet och flydde med sin
man till Paris, efter att i Wien ha
erhållit rekommendationer till Marie
Antoinette. I Paris stod Todis rykte i sin
middagshöjd och en häftig rivalitet
uppstod mellan de begge primadonnorna
(Todister och Maratister). Det var dock
omöjligt att tillerkänna segerpalmen åt
någondera. 1784—1802 lefde hon mestadels
i London, der hon bl. a. medverkade vid
Händelsfesterna (Handel commemoration)
1784 och 1785. År 1799 skilde hon sig
från sin lättsinnige make hvilken dog 1808
i djupt förfall i Holland. Hon lemnade
England 1802, då hennes stämma började
förlora sin kraft och sin smältande
vällust ; sj öng derpå utan framgång i Paris och r
slog sig ned i Moskwa. Der hade hon
olyckan att genom den stora branden
under fransmännens invasion 1812 förlora
all sin egendom, och måste 64 år
gammal, åter ut och resa för att förtjena sitt
uppehälle. Derpå finna vi henne som
sånglärarinna i Reval, hvarpå hon 1819
ännu gjorde en förolyckad expedition till
London. Hon dog 84 år gammal, 1833,
i Reval i torftiga omständigheter.
Hennes sjelf biografi är offentliggjord 1875 i
Allgemeine musikalische Zeitung. — M.
var ett formligt fenomen inom
sångkonstens område. Hennes rykte grundade
sig icke ensamt på tonens underbara
styrka och fyllighet, hvilken i fråga om
volym, klarhet, renhet och smidighet
uppnått den högsta tänkbara grad af
fulländning, utan ock på den exempellösa
lätthet och snabbhet, hvarmed hon
utförde de svåraste passager. Ingen
öfverträffade henne i det innerligt hänförande
föredraget af ett Adagio, i synnerhet i
Händels arier. Äfven för de mest.
olikartade stilarter visste hon alltid gifva det
karakteristiska uttrycket.
Marak, Julius, tysk landskapsmålare
och raderare, född i Leitomischl
(Böhmen) den 29 mars 1835, utbildade sig
för sitt fack i Prag och Munchen samt
slog sig 1858 ned i Wien. Hans
finkänsliga stämningsfulla landskap och
teckningar äro inspirerade af en romantisk
anda och ega något synnerligt
fängslande, t. ex. storkarnes kongress mellan
al-marne, runsten i en ekskog,
månuppgång i en furuskog, framför alla den i
Berlin 1878 och i Munchen 1879 utstälda
cykeln: "Waldeinsamkeit" i tolf
kolteck-I ningar, hvilka förråda hans stora
mästerskap i framställandet af skogens
romantik och dess tjusande, fantastiska
enslighet, likaså de fyra års- och dagstiderna
och de prisbelönta 13 kolteckningarna af
österrikiska skogskarakteren. Många egna
kompositioner har han äfven utfört i
vackra, intagande raderingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
